NYHET Valdeltagandet i EU-valet brukar vara lägre än i riksdagsvalen, men går det att säga något om vem som gynnas av ett lågt valdeltagande och spelar det någon roll? Frågan går till Johan Hellström, docent vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, som forskar om politiska partier och regeringar i Europa.
– Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är oftast betydligt lägre än i riksdagsvalen. I det senaste EU-valet 2019 var valdeltagandet 55 procent, jämfört med 84 procent i riksdagsvalet. Samtidigt ligger vi i Sverige högre än genomsnittet i EU, och vi ser dessutom en viss ökning jämfört med 2014 års Europaparlamentsval, förklarar Johan Hellström.
– Det är samma risk som alla demokratiska val, att valresultatet inte avspeglar folkviljan eller flertalets åsikter, säger Johan Hellström, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, om vilka risker det kan finnas med ett lågt valdeltagande. Foto: Mattias Pettersson
– EU-valen är ett andra rangens val jämfört med riksdagsvalen och valdeltagandet är lägre bland alla grupper av väljare. Samtidigt återkommer samma mönster med ett lägre valdeltagande bland socioekonomiskt svagare grupper, lågutbildade och utrikes födda. Så, rent hypotetiskt skulle Moderaterna, höginkomsttagarnas favoritparti, kunna gynnas av det ojämlika valdeltagandet men det är svårt att se i de senaste EU-valen. Tvärtom brukar de två största partierna, Moderaterna och Socialdemokraterna, underprestera i EU-valen jämfört med riksdagsvalen.
– Det är samma risk som alla demokratiska val, att valresultatet inte avspeglar folkviljan eller flertalets åsikter. Och att den politik som därmed bedrivs inte nödvändigtvis heller avspeglar folkviljan.
– Olika frågor är mer eller mindre viktiga för olika väljare, men i SVT/VALU-undersökningarna har alltid ”freden i Europa” varit väljarnas viktigaste fråga. Och med det pågående kriget i Ukraina och i Gaza är denna fråga mer aktuell än någonsin. Utöver detta är det flera andra bekanta frågor som kommer att dominera valrörelsen och valet av parti – inte minst klimatpolitiken, demokratin, samt EU:s gemensamma flykting- och migrationspolitisk.