NYHET Hur kan vi bekämpa dödliga virus, omvandla kärnavfall till resurser och skapa nästan oändligt digitalt lagringsutrymme? Det är bara några av frågorna som forskare vid Umeå universitet har fått EU-finansiering för att ta sig an.
När Umeå universitet summerar utfallet från 2023 års utlysningar står det klart att 20 forskningsprojekt får dela på nära 5,9 miljoner euro, motsvarande 68 miljoner kronor, i stöd från EU:s olika forskningsprogram. Projekten adresserar några av vår tids mest angelägna frågor – från hållbarhet och hälsa till tekniska innovationer och samhällssäkerhet.
Stödet från EU ger forskarna möjlighet att fördjupa sin spetsforskning, utveckla banbrytande lösningar och samarbeta med ledande aktörer i Europa och världen.
Klicka på de utfällbara rubrikerna nedan för att läsa mer om forskningen och de konkreta mål som våra forskare strävar efter att uppnå.
Nicholas Kamenos, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, är en av alla forskare vid Umeå universitet som beviljats EU-medel. Hans forskning fokuserar på samarbeten som ska göra oss bättre rustade att möta klimatförändringar och ta hand om världens vatten.
BildSimon Jönsson, InhousebyrånMagneticTWIST: Skruvat ljus kan revolutionera datalagring
Vi har länge använt magnetism för att lagra data, i allt från kassettband till hårddiskar. Men nu testar forskaren Nicolò Maccaferri en helt ny idé som i teorin kan ge oss nästan obegränsat med lagringsutrymme.
Han undersöker en speciell typ av ljus, kallat ”skruvat ljus.” Det rör sig både framåt och roterar runt sin egen axel – ungefär som jorden snurrar runt sin axel samtidigt som den kretsar kring solen.
Eftersom ljus är en form av elektromagnetisk strålning kan det påverka magnetismen i hårddiskar. Genom att rikta korta pulser av skruvat ljus med extrem precision på nanometerskala (en miljarddels meter), tror Maccaferri att det är möjligt att manipulera magnetismen på ett sätt som aldrig tidigare övervägts. Något som i praktiken skulle göra det möjligt att lagra enorma mängder data på en väldigt liten yta, samtidigt som hårddisken förblir snabb och effektiv.
Maccaferri har fått forskningsmedel för att utforska idén och visa att det faktiskt är möjligt att styra magnetism med skruvat ljus. Om han lyckas kan det förändra hur vi lagrar och bearbetar information, med stor potential för tillämpade forskningsområden som kryptografi, artificiell intelligens och kvantteknik.
Nicolò Maccaferri, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, får drygt 2 miljoner euro för projektet.
EnteroInfection: Snart kan vi bli bättre på att stoppa virus
Enterovirus, som poliovirus, angriper inte bara våra celler utan omvandlar dem till egna ”virusfabriker”. Genom att undersöka hur dessa virus manipulerar cellens inre strukturer för att föröka sig snabbare, hoppas forskarna hitta sätt att hindra dem.
Projektet EnteroInfection utforskar hur viruset utnyttjar cellernas autofagi, en process där cellen normalt bryter ner och återvinner sina egna komponenter, för att skapa en optimal miljö för sin spridning. Här spelar virusproteinet 2C en nyckelroll genom att sätta ihop virusdelarna på rätt plats för effektiv förökning.
Forskarna har också funnit att cellernas autofagosomer, de delar som vanligen sköter cellens ”städning”, i stället fylls med proteiner som tros vara avgörande för virusets strategi. Genom att kombinera kunskap från cellbiologi, biokemi och strukturell biologi hoppas forskarna nu kartlägga hur viruset använder dessa proteiner för att föröka sig så framgångsrikt.
Med hjälp av avancerade tekniker som kryoelektronmikroskopi och masspektrometri hoppas forskarna få insikter som kan leda till nya, effektiva sätt att förhindra virusinfektioner – och i förlängningen bättre behandlingar för virusrelaterade sjukdomar.
Postdoktor Marie Sorin och forskningsledare Lars-Anders Carlson vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik får närmare 207 000 euro för projektet.
EBOVmembrinteract: Banar väg för behandling av dödliga virus
Filovirus, som ebola, tillhör de dödligaste virusen, och framväxten av nya arter innebär en växande hälsorisk. För att kunna utveckla effektiva behandlingar studerar forskare nu hur dessa virus invaderar våra celler och varför vissa är farligare än andra.
Projektet EBOVmembrinteract undersöker virusets ytglykoproteiner – proteiner som hjälper viruset att fästa vid och tränga in i värdceller. Dessa proteiner är i sin tur täckta av särskilda kolhydrater som tycks påverka hur effektivt viruset sprider sig. Med hjälp av avancerade tekniker som masspektrometri och biofysikalisk analys kartlägger forskarna hur kolhydraterna påverkar virusets förmåga att ta sig in i och ut ur celler. Målet är att hitta sätt att blockera infektion – ett viktigt steg mot nya behandlingar.
Projektets resultat kan spela en avgörande roll i kampen mot dessa livshotande virus och bidra till bättre beredskap inför framtida utbrott.
Postdoktor Malgorzata Graul och forskningsledare Marta Bally vid Institutionen för klinisk mikrobiologi får närmare 207 000 euro för projektet.
CryoARC: Kartläggning av virusfabriker kan leda till nya behandlingar
Alfavirus, som sprids via myggor i tropiska områden, orsakar allvarliga sjukdomar hos människor. I projektet CryoARC undersöker forskarna hur dessa virus använder små ”fabriker” på cellens yta för att föröka sig och sprida smitta.
Viruset skapar små, sfäriska strukturer, kallade sfäruler, där det snabbt kopierar sig själv. Genom att kartlägga hur dessa fabriker är uppbyggda och fungerar, hoppas forskarna kunna utveckla nya läkemedel som hindrar virusets förökning och därmed skyddar mot sjukdomarna.
En central teknik i forskningen är kryoelektronmikroskopi, som gör det möjligt att studera viruset på nanonivå. Genom att förstå vilka delar av cellens byggstenar viruset utnyttjar för att skapa sina fabriker, kan forskarna hitta sätt att blockera virusets spridning.
CryoARC-projektet kan på sikt bli en viktig pusselbit i kampen mot sjukdomar orsakade av alfavirus och ge nya verktyg för att skydda människor i utsatta områden.
Postdoktor Dinesh Dhurvas Chandrasekaran och forskningsledare Lars-Anders Carlson vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik får drygt 222 000 euro för projektet.
MitoDNASen: På väg mot ett friskare åldrande
Tänk om vi kunde bromsa åldrandets negativa effekter. Genom att fokusera på en grundläggande del av våra celler – mitokondrierna – tror forskarna i projektet MitoDNASen att de kan hitta nyckeln till att motverka åldersrelaterade sjukdomar och förhindra skadliga inflammatoriska reaktioner.
När våra celler utsätts för stress, som DNA-skador eller förkortade telomerer, kan de gå in i ett tillstånd där de slutar dela sig. Detta kallas senescens och är en naturlig process som hjälper till att förhindra att cancer utvecklas eller sprider sig. Men när dessa senescenta celler samlas i kroppen kan de istället orsaka inflammation och bidra till sjukdomar som artrit, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
I projektet MitoDNASen undersöker forskare hur mitokondriernas DNA förändras under denna process. De har upptäckt att cellernas mitokondrier spelar en större roll än vi tidigare trott i att driva den inflammatoriska responsen som är kopplad till sjukdomar. Genom att bättre förstå hur mitokondriernas DNA påverkas under senescens, hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingar som hindrar cellernas negativa effekter och främjar hälsan hos äldre.
Projektet har potential att bli en viktig pusselbit när det gäller att lindra sjukdomar orsakade av cellernas åldrande och på så sätt förbättra livskvaliteten för många.
Postdoktor Valentin L'Hôte och forskningsledare Sjoerd Wanrooij vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik får närmare 207 000 euro för projektet.
ATOPS: Ljus och magnetism kan revolutionera elektronik
Tänk om vi kunde kontrollera magnetism med hjälp av ljus – snabbare än vad vi någonsin tidigare trott var möjligt? Forskare vid Umeå universitet undersöker denna visionära idé, som kan bana väg för mer effektiva och energisnåla teknologier.
Inom projektet Atops utforskar forskarna hur extremt korta ljuspulser, bara några få femtosekunder långa (det vill säga triljondels sekunder), kan påverka magnetiska egenskaper hos material. Målet är att med ljusets hjälp kunna styra magnetism och därigenom utveckla elektronik som både är mer exakt och har högre prestanda än dagens teknik.
En nyckel i projektet är materialet MnPd2, vars unika elektroniska och magnetiska egenskaper kan styras med ljus. Detta gör det möjligt att manipulera magnetism på bråkdelen av en sekund, vilket kan leda till snabbare datalagring och effektivare informationsbehandling.
Med avancerade optiska metoder siktar forskarna på att demonstrera hur MnPd2 kan användas för blixtsnabb magnetisk kontroll. Om projektet lyckas kan det öppna dörren för framtidens teknologier, som exempelvis kvantdatorer.
Postdoktor Lakshmi Das och forskningsledare Nicolò Maccaferri vid Institutionen för fysik får närmare 207 000 euro för projektet.
UNID: En ljuskälla med potential att förbättra flera branscher
En belysning som är hållbar, billig att tillverka, går att återvinna och flexibel nog att användas inom allt från sjukvård och förpackningar till arkitektur och mode. Låter det för bra för att vara sant? Ljusemitterande elektrokemiska celler (LEC) kan vara lösningen.
LEC-teknologin bygger på ett enkelt lager av organiska material blandat med elektrolyter, vilket gör det möjligt att skapa tunna, flexibla och biologiskt nedbrytbara ljuskällor som avger ett mjukt ljus. Trots dess många fördelar har LEC hittills haft problem med kort livslängd och låg effektivitet. Detta beror på att de joner som gör att ljuset tänds också bryter ner det organiska materialet.
I projektet Unid arbetar forskare intensivt för att förstå och kontrollera denna process, med målet att förlänga LEC-ljusets livslängd och förbättra effektiviteten. Om de lyckas lösa problemet kan LEC bli en banbrytande teknologi som inte bara erbjuder en hållbar ljuskälla, utan även revolutionerar flera branscher genom att göra belysningen både miljövänlig och kostnadseffektiv.
Postdoktor Anton Kirch och forskningsledare Ludvig Edman vid Institutionen för fysik får drygt 222 000 euro för projektet.
ENDAMR: Kämpar mot antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är en av de största hälsoriskerna i världen, med miljontals relaterade dödsfall varje år. Projektet ENDAMR vill ge unga forskare verktyg för att bättre förstå och motverka resistensutvecklingen – en insats som kan rädda liv.
Projektet är en del av EU Doctoral Networks, som ger doktorander möjlighet att delta i internationell och tvärsektoriell forskning. Förutom att bidra med ny kunskap om antibiotikaresistens, förbereds deltagarna för karriärer både inom akademi och näringsliv, med fokus på entreprenörskap, undervisning och vetenskapskommunikation.
Forskningen inom ENDAMR spänner över flera områden. Ett team undersöker hur resistens påverkar bakterier i tarmfloran och hur mikrobiombaserade behandlingar kan bromsa infektioner. Ett annat team kartlägger hur resistens sprids mellan bakterier och utforskar de genetiska och miljömässiga faktorer som ligger bakom. Samtidigt studeras mekanismer som tolerans och heteroresistens, med målet att utveckla bättre diagnosverktyg och behandlingsmodeller. Forskarna undersöker också kombinationer av antibiotika för att förbättra vården och minska risken för resistens.
Genom ENDAMR vill man utbilda en ny generation forskare och utveckla lösningar som kan göra skillnad i kampen mot antibiotikaresistens, både idag och i framtiden.
Andre Mateus vid Kemiska institutionen får närmare 294 000 euro för sin del av projektet.
ForskarFredag: En chans att upptäcka vetenskapens värld
Vad gör en forskare egentligen? Och hur påverkar forskning vår vardag? Under ForskarFredag får allmänheten möjlighet att möta forskare, delta i spännande experiment och upptäcka forskningens betydelse för samhället.
Sveriges största vetenskapsfestival arrangeras årligen runtom över hela landet och online. Med mottot "Forskare är vanliga människor med ovanliga jobb" bjuder ForskarFredag på aktiviteter för alla åldrar: debatter, vetenskapsshower, hands-on-experiment och mycket mer. För barn och unga finns även möjlighet att "låna en forskare" till klassrummet eller samarbeta med forskare i riktiga medborgarforskningsprojekt.
Festivalen, som är en del av EU:s European Researchers’ Night, lyfter fram forskningens roll i att lösa globala samhällsutmaningar. Årets tema fokuserar på hållbar utveckling och framtidens teknologiska lösningar, med aktiviteter skapade i samarbete med forskningsprojekt från hela Europa.
ForskarFredag koordineras av den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet, som sedan 2006 har samlat ett nationellt nätverk av arrangörer för att skapa en lärorik och minnesvärd festival för alla åldrar.
Gabrielle Beans Picón, forskningsingenjör på Curiosum, får närmare 15 000 euro för sin del av arrangemanget.
Infra4NextGen: Samlar data och ungas röster för ett bättre Europa
Projektet Infra4NextGen ska samla värdefull samhällsvetenskaplig data för att hjälpa beslutsfattare att bygga ett starkare och mer hållbart Europa efter pandemin. Trots att mycket av informationen redan finns är den utspridd över olika nationella register, vilket gör den svår att komma åt och tolka.
Ett bättre Europa än innan pandemin. Det är vad EU:s återhämtningsfond, Next Generation EU, syftar till. Men för att nå de fem målen – grön omställning, digitalisering, hälsa, jämlikhet och stärkt samhällsresiliens – behövs tillgång till tillförlitlig och lättillgänglig data. Här kommer Infra4NextGen in i bilden.
I projektet samarbetar några av Europas mest framstående aktörer inom samhällsvetenskaplig forskning, med European Social Survey (ESS) i spetsen. Tillsammans ska de samla och omvandla data från EU:s forskningsinstitutioner och göra den tillgänglig för beslutsfattare, analytiker och allmänheten. Planen är också att skapa utbildningsmaterial och interaktiva verktyg för att öka informationens användbarhet för alla.
Projektet fokuserar särskilt på unga, som kommer att få möjlighet att delta i diskussioner kring de fem temana för att bidra med sina perspektiv. Dessa samtal kommer att bli viktiga för att skapa ett mer inkluderande beslutsunderlag för framtidens EU.
Mikael Hjerm är professor vid Sociologiska institutionen och svensk koordinator för European Social Survey. För sin del i projektet får han drygt 105 000 euro.
AQUASERV: Delade forskningsresurser för hållbar blå ekonomi
Vatten är en av våra viktigaste resurser, vilket återspeglas i den mängd strategier och policyer som omger det. Nu ska EU:s forskare och företag få bättre förutsättningar att utveckla kunskap om hållbart vattenbruk.
Vattnet och dess varelser känner inga landsgränser. På samma sätt vill projektet AquaServ göra en rad resurser tillgängliga för alla EU:s forskare och företag, oavsett var de befinner sig.
Aktörer inom EU ska kunna dela på anläggningar, instrument och expertis som rör forskning om och hantering av biologiska resurser, mat och bioteknik i söt- och havsvatten. De som behöver resurserna ska kunna nå dem antingen digitalt eller på plats. Förhoppningen är att ge kunskapsläget en rejäl knuff framåt, så att vi snabbare kan förstå hur vi bäst tar hand om våra hav och sjöar.
För att initiativet ska kunna leva vidare även efter projekttiden lägger deltagarna också stort fokus på nätverkande, informationsspridning och utbildningsprogram för såväl användare och teknisk personal som beslutsfattare.
Nicholas Kamenos, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får drygt 272 000 euro för sin del i projektet.
IRISCC: Kraftsamling för att möta klimatförändringarna
Klimatförändringarna utgör ett av de största hoten mot vår framtid. För att möta dem måste vi förstå de komplexa faktorer som påverkar oss – från extremväder till sociala och ekonomiska förhållanden. Här kommer IRISCC in i bilden.
IRISCC är ett EU-initiativ som samlar ledande forskningsinfrastrukturer från olika vetenskapsområden för att skapa en gemensam plattform. Här kan forskare, beslutsfattare och andra aktörer dela data och resurser för att hitta hållbara lösningar på klimatförändringarna.
Projektet kommer att utveckla en katalog med forskningsresurser i tre etapper, bland annat ett samarbetslabb för transdisciplinär forskning och demonstratorer som visar på nyttan av de integrerade resurserna. IRISCC kommer även att erbjuda tjänster till politiker och aktörer inom riskhantering.
Målet är att snabba upp forskningen, göra resurser tillgängliga för alla och därmed agera snabbare och mer effektivt för att möta klimatutmaningarna. All data kommer att vara öppen och följa FAIR-principerna för att stödja både forskning och policyutveckling.
Nicholas Kamenos, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får drygt 113 000 euro för sin del i projektet.
NEMESIS: Skydd mot hormonstörande kemikalier
Vissa kemikalier i vår miljö kan påverka vår ämnesomsättning och öka risken för sjukdomar som fetma och typ 2-diabetes. Projektet Nemesis vill ta fram ny kunskap och praktiska verktyg för att förstå och motverka dessa risker.
Hormonstörande ämnen, så kallade EDC, finns i allt från plast- till skönhetsprodukter och kan rubba viktiga funktioner i kroppen. Studier visar att dessa ämnen påverkar organ som lever och bukspottkörtel och har kopplats till sjukdomar som åderförfettning och diabetes. Särskilt känsliga är vi om vi exponeras tidigt i livet, och effekterna kan till och med föras vidare till kommande generationer.
Projektet Nemesis samlar experter från flera forskningsfält för att med hjälp av avancerade metoder ta reda på exakt hur dessa kemikalier påverkar oss. Forskarna ska bland annat undersöka om kemikalierna förändrar bakteriesammansättningen i tarmen, något som i sin tur kan påverka ämnesomsättningen. Dessutom kommer de att utveckla biomarkörer för att upptäcka tidiga varningstecken och skapa nya testmetoder som minskar behovet av djurförsök.
Genom att involvera allmänheten och viktiga samhällsaktörer hoppas Nemesis att forskningsresultaten ska bli användbara i framtida beslut om kemikaliehantering. Målet är att skydda vår hälsa och minska risken för skadliga kemikalier i vår omgivning.
Sophia Harlid, docent vid Institutionen för diagnostik och intervention, och Marie-Therese Vinnars, biträdande universitetslektor på Institutionen för klinisk vetenskap, får drygt 212 000 euro för sin del av projektet.
ELECTRA: Elektrifiering kan göra cementindustrin fossilfri
Cement och kalk är oumbärliga byggmaterial, men deras produktion är en av de största källorna till koldioxidutsläpp globalt. Nu undersöker forskarna inom projektet Electra om elvärme kan ersätta de fossila bränslena i processen – och minska utsläppen till nära noll.
I stället för att förbränna fossila bränslen för att hetta upp kalksten till de uppemot 2 000 grader som krävs, vill forskarna använda el från förnybara energikällor. Något som skulle kunna möjliggöra fossilfri produktion av cement och kalk. Tekniken, som för närvarande utvecklas och skalas upp, är flexibel nog att kunna användas både i nya fabriker och i äldre anläggningar som byggs om. Forskarna tror att den kan eliminera bränslebaserade utsläpp helt i branschens industrier och minska de totala koldioxidutsläppen med över 90 procent.
Fördelarna är stora: cement är ett av världens mest använda byggmaterial, och genom elektrifiering skulle industrin kunna minska sin klimatpåverkan drastiskt. Electra hoppas dessutom kunna snabba på omställningen till eldrift genom att använda plattformslösningar som snabbt och effektivt går att skala upp.
Om projektet lyckas kan vi få se en revolution inom cement- och kalkindustrin, som tar oss närmare målet om en fossilfri framtid.
Markus Broström, professor vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får drygt 201 000 euro för sin del i projektet.
ILLUQ: Vill stoppa hot från tinande permafrost i Arktis
Klimatförändringarna får permafrosten att tina snabbare än någonsin, vilket frigör farliga ämnen som hotar människor, djur och infrastruktur i Arktis. Det tvärvetenskapliga projektet Illuq strävar efter att hitta långsiktiga lösningar på dessa problem.
Permafrost täcker idag en dryg femtedel av norra halvklotets landyta. När den tinar släpps stora mängder organiskt material och farliga ämnen, som tungmetaller och mikroorganismer, ut. Detta medför allvarliga risker för både människor och djur, liksom för lokal infrastruktur, vilket i sin tur får konsekvenser för hälsa, ekonomi och samhälle.
Trots att utmaningarna är kända har de ofta studerats isolerat. Något som har lett till att de föreslagna lösningarna inte täcker alla aspekter av problemet. Illuq tar ett nytt, helhetsinriktat grepp genom att samla forskare och lokalsamhällen för att utveckla verktyg och kunskap som kan möta framtidens utmaningar i Arktis.
Projektet ska leverera konkreta resultat för att hantera riskerna med tinande permafrost och dess påverkan på hälsa, föroreningar och infrastruktur – och bidra till en mer hållbar framtid i en snabbt föränderlig värld.
Matthias Siewert, lektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får drygt 330 000 euro för sin del av projektet.
The META Trial: Hoppas förebygga diabetes hos personer med HIV
Personer med HIV löper högre risk att drabbas av diabetes. Nu undersöker forskare om metformin, ett läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes, kan förebygga utvecklingen av diabetes hos denna grupp i Tanzania.
Projektet, som startade i oktober 2021 i Dar es Salaam, är en randomiserad, placebo-kontrollerad studie av personer med HIV-behandling och prediabetes. Forskarna följer deltagarna under tre år för att se om metformin kan minska risken för diabetes i denna utsatta grupp.
Studien är ett samarbete mellan forskare från Europa och Tanzania, i nära samverkan med Tanzanias hälsomyndigheter.
Målet är att inte bara få svar på om metformin fungerar, utan också att bidra med värdefull kunskap för framtida policybeslut och hantering av den ökande diabetesbördan i Afrika.
Anni-Maria Pulkki-Brännström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får närmare 76 000 euro för sin del i projektet.
WIDE AcrossEU: Samarbete ska stärka forskningskapaciteten i hela EU
Genom projektet WIDE AcrossEU får forskare i Tjeckien, Nordmakedonien och Ukraina stöd från Sverige och Finland för att bygga kapacitet och skapa nätverk. Målet är att förbättra deras chanser att delta i EU:s största forskningsprogram.
Projektet löper över 40 månader och fokuserar på att stärka kompetensen och skapa nya möjligheter för forskare i så kallade widening countries – länder som historiskt haft lägre deltagande i EU:s forskningsprogram.
Genom att kartlägga forskarnas behov och erbjuda både utbildningar och nätverksmöjligheter vill projektet öka deras förmåga att delta i EU-finansierade projekt. Målet är också att hjälpa dessa länder att bättre utnyttja den forskning och infrastruktur som redan finansierats genom regionala EU-program som ERDF och Interreg.
På sikt hoppas WIDE AcrossEU bidra till en mer jämlik och inkluderande forskningsmiljö i Europa, där fler får möjlighet att både bidra till och dra nytta av EU:s samarbeten inom forskning och innovation.
Agneta H. Plamboeck, EU-expert vid Enheten för forskningsstöd och samverkan, får närmare 135 000 euro för sin del i projektet.
MaLaR: Ny metod förvandlar kärnavfall till resurs
Kärnavfall är ett växande miljöproblem, men projektet Malar kan ta oss närmare hållbara lösningar. Forskarna arbetar på att utveckla en metod som både hanterar avfallet och återvinner värdefulla metaller – en nyckel till framtidens resurshantering.
Fokus ligger på lantanoider, sällsynta jordartsmetaller som används i teknologier som mobiltelefoner, elbilar och vindkraftverk. Idag är det både dyrt och ineffektivt att återvinna dessa metaller från kärnavfall. Men genom att använda innovativa 3D-strukturer baserade på 2D-material hoppas forskarna kunna förenkla processen, göra den mer kostnadseffektiv och minska miljöpåverkan.
Den nya tekniken bygger på material med större ytor och unika kemiska egenskaper som gör det enklare att separera lantanoider. Detta kan ge oss en effektivare hantering av kärnavfall och samtidigt bidra till att ta vara på värdefulla resurser.
Malar-projektet är ett samarbete mellan ledande europeiska institutioner, där Umeå universitet bidrar med expertis inom materialdesign. Tillsammans med internationella partners arbetar forskarna för att möta de dubbla utmaningarna med kärnavfallshantering och hållbar materialåtervinning – och för att skapa en grönare, mer resurssnål framtid.
Alexandr Talyzin, professor vid Institutionen för fysik, får närmare 567 000 euro för sin del i projektet.
CriticalMaking: Praktisk undervisning mot digital desinformation
Att kunna hantera felaktig information som sprids via sociala medier blir en allt viktigare fråga för både erfarna och blivande lärare. Ett sätt att möta denna utmaning är genom praktiska experiment.
För att kunna använda praktiska experiment i sin undervisning behöver lärarna själva vara trygga med metoden. I projektet CriticalMaking ska lärare i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik bygga sina kunskaper i ett så kallat makerspace – en kreativ mötesplats för att utforska och dela kunskap på ett praktiskt sätt. Med verklighetsbaserade scenarier som utgångspunkt ska de lära sig att samla information och bemöta olika typer av situationer.
Förhoppningen är att lärarna ska bli rustade för att bemöta desinformation inte bara genom ord, utan genom experiment och demonstrationer. De praktiska inslagen ska i sin tur stärka studenternas digitala kompetens; de får själva undersöka om information från internet stämmer och skolas in i ett kritiskt förhållningssätt.
Som en del av EU Digital Education Action Plan 2021–2027 betonar projektet hållbar utveckling i undervisningen. Tillsammans med lärare och experter ska projektgruppen utveckla läroplaner, utbildningar och undervisningsmaterial som kommer att förbättras löpande. Informationen ska spridas till både lärare och beslutsfattare för att öka medvetenheten om vikten av kritiskt tänkande och digital kompetens i lärarutbildningar, med målet att Europas lärarutbildningar ska få likvärdig träning på området.
Madelen Bodin är universitetslektor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik samt föreståndare för Curiosum. För sin del i projektet får hon närmare 215 000 euro.
Good Game: Bättre mental hälsa inom e-sport
Att delta i e-sport kan vara både spännande och utmanande, men också stressande och potentiellt skadligt för den mentala hälsan. Detta vill projektet Good Game motverka genom att utveckla och sprida interventioner i Europa.
E-sport, där enskilda eller lag tävlar i populära datorspel, har vuxit snabbt och attraherar spelare på alla nivåer. Men forskning visar att den höga pressen, de långa träningstimmarna och den ständiga tävlingsmentaliteten kan påverka spelarnas psykiska välbefinnande negativt. Därför behövs nya verktyg och strategier för att stödja mental hälsa inom e-sport.
Good Game-projektet ska utveckla en online-baserad psykoedukativ intervention, där psykologisk utbildning kombineras med praktiska verktyg. Interventionen riktar sig till både amatörspelare och proffs och består av moduler som fokuserar på områden som känslohantering, sömnförbättring, mental träning och coachning för spelare, tränare och föräldrar.
Målet är att ge spelarna och deras stödnätverk de verktyg de behöver för att hantera de psykiska utmaningarna inom e-sporten och skapa en mer hållbar och positiv framtid för alla aktiva inom denna snabbt växande sport.
Michael Trotter vid Institutionen för psykologi får närmare 30 000 euro för sin del av projektet.