NYHET Europeiska unionen (EU) har beviljat 8 miljoner euro från Horisont Europa-programmet till ett stort samarbetsprojekt som bland annat inkluderar Umeå universitet. Umeå-delen har tilldelats 2,3 miljoner kronor och leds av Sophia Harlid, docent vid Institutionen för strålningsvetenskaper, och Marie-Therese Vinnars, MD PhD vid Institutionen för klinisk vetenskap.
Projektet, som koordineras från University of Eastern Finland (UEF), handlar om kemikaliers inverkan på kroppsmetabolism. I Umeå kommer fokuset framför allt vara på risk för övervikt hos barn och bland annat involvera analyser från prover insamlade inom födelsekohorten NorthPop.
Sophia Harlid, forskare vid Institutionen för strålningsvetenskaper.
BildMattias PetterssonGenom hela livet utsätts vi för exponeringar i vår miljö som skulle kunna påverka risken att utveckla olika sjukdomar. Ibland leder dessa exponeringar till mutationer i våra gener, men oftare tycks deras negativa påverkan ske genom mindre märkbara förändringar som långsamt ökar vår sjukdomsrisk.
– Min forskning fokuserar på exponeringar under särskilt känsliga perioder i livet, bland annat vid en graviditet eller redan under fosterstadiet. Förhoppningen är att finna de exponeringar som orsakar mest skada, så kan vi införa effektiva förebyggande åtgärder i framtiden, säger Sophia Harlid.
Ett av nyckelkoncepten inom folkhälsa är att “flytta kurvan”.
– Med detta menas att även en liten förändring i exempelvis exponering för ohälsosamma ämnen kan få stora effekter på antalet människor som insjuknar. Arbete med att identifiera skadliga exponeringar och minska dem i samhället är därför av största vikt för att så många som möjligt ska kunna förbli friska under sina liv, säger Sophia Harlid.
Marie-Therese Vinnars, MD PhD, Institutionen för klinisk vetenskap.
BildMarie-Therese VinnarsForskningen är en del av NEMESIS-projektet (Novel Effect biomarkers for MEtabolic disruptorS: evidence on health Impacts to science and policy NeedS). Projektet, som startar i januari 2024, samlar meriterade forskare från hela Europa och är metodologiskt imponerande. Miljökemikaliers förmåga att störa ämnesomsättningen kommer att undersökas med flera kohorter i olika EU-länder.
Mekanismerna bakom de negativa hälsoeffekterna kommer att undersökas med hjälp av toppmoderna in vitro-metoder av ledande forskare inom området. Effekterna av kemisk exponering i miljön undersöks i hela organismer, till exempel i zebrafiskar. Dessutom är målet att öka forskningsresultatens genomslagskraft genom att öka medborgarnas medvetenhet om de skadliga effekterna av miljökemikalier och hur exponering för dessa skadliga kemikalier kan undvikas i vardagen.
