NYHET Verkligt hållbara ljuskällor, specialdesignade genterapivirus och prislapp på folkhälsan – det är bara några exempel på den forskning som under året som gick har fått positiva besked på sina ansökningar till 2022 års EU-utlysningar.
Tretton forskningsprojekt får dela på drygt 9,4 miljoner euro, i skrivande stund motsvarande nästan 106 miljoner kronor.
De flesta projekten har fått bidrag inom EU:s största ramverk Horisont Europa, som har utlysningar inom allt ifrån hälsa till rymdforskning. Inom Horisont Europa finns tre olika ben:
Dessa ben är i sin tur uppdelade i flera mer avgränsade områden.
Två av projekten har fått medel från det kompletterande programmet för ett digitalt Europa, DIGITAL, som syftar till att göra digital teknik mer tillgänglig för alla och sprida forskningsresultat inom EU.
Vill du läsa mer om projekten och forskarna så finns det länkar vidare för de flesta projekten.
ProFITGut: Bakteriers påverkan på moleylär nivå
Det är välkänt att bakterier spelar en viktig roll för människors hälsa, och obalans i tarmfloran kopplas till tillstånd som diabetes. Samtidigt slår dagens läkemedelsbehandlingar ofta ut bakterier som vi egentligen vill ha kvar i floran. Det här projektet går ner på molekylär nivå för att lägga grunden för mer precisa behandlingar med färre bieffekter.
Bakterier producerar olika proteiner, och i projektet ProFITGut (Proteome-wide Functional Interrogation and modulation of Gut microbiome species) ska forskarna undersöka vilka proteiner som orsakar olika sjukdomstillstånd. För att göra det har de valt ut 38 vanliga mag-tarm-bakterier som de kommer att utsätta för över 100 olika läkemedel. Läkemedlen kan störa bakteriernas proteintillverkning på olika sätt – genom att mäta vilka proteiner ett läkemedel stör kan forskarna dra slutsatser om vad proteinerna har för funktioner.
Forskarna ska också undersöka hur olika proteiner interagerar med varandra, för att få en helhetsbild av mekanismerna. Dessa kunskaper ger förutsättningar för att ta fram behandlingar som riktar in sig enbart på det eller de protein som orsakar ett visst tillstånd, utan att man stör sammansättningen på bakteriefloran mer än nödvändigt. Detta gör det möjligt att utveckla strategier för att påverka tarmfloran på ett effektivare sätt.
André Mateus vid Kemiska institutionen får närmare 1 500 000 euro via utlysningen ERC Starting Grant 2022, som riktar sig mot framstående unga forskare.
Fördjupning: Proteomomfattande funktionell test och modulering av tarmmikrobiomarter (ProFITGut) (umu.se)
KOL-HIIT: Träning för KOL-sjuka
KOL angriper inte bara lungorna. Den är en systemsjukdom som också påverkar flera andra delar av kroppen. I projektet KOL-HIIT ska forskarna undersöka om kortvarig högintensiv träning kan motverka följdeffekterna på andra organ.
Att hitta nya effektiva behandlingsmetoder som omfattar mer än andningsorganen är en brådskande utmaning inom KOL-vården. Utöver att skapa inflammation i lungorna har KOL bland annat negativa effekter på musklerna, hjärtat och hjärnan. Frågan är om HIIT (högintensiv intervallträning) kan motverka dessa effekter.
Under ledning av André Nyberg ska en internationell grupp av forskare från olika discipliner söka efter svaret. Gruppen kommer att genomföra experimentella och kliniska studier för att uppfylla tre syften:
• Jämföra nuvarande rekommenderade behandlingsmetoder med HIIT avseende effekt på muskler, hjärta och hjärna, både vad gäller struktur och funktion.
• Utreda hur träning och inflammation inverkar på minskad kognitiv funktion och strukturella förändringar i hjärnan.
• Utveckla en ny metod för att undersöka hur kroppen signalerar vid olika intensitetsnivåer.
Förhoppningen är komma fram till ett nytt sätt att behandla KOL, optimera behandlingseffekterna och göra det möjligt för fler personer med sjukdomen att dra nytta av behandlingen.
André Nyberg vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapisektionen, får närmare 1 500 000 euro via utlysningen ERC Starting Grant 2022, som riktar sig till framstående unga forskare.
Fördjupning: Forskningsprojektssida för KOL-HIIT (umu.se)
InnovaLEC: Innovativ ljuskälla
Glödlampan fasas ut och vi har fått effektivare ljuskällor med fler användningsområden, men det finns fortfarande stora hållbarhetsproblem i ljuskällornas livscykler. Nu vill forskarna ta nästa steg mot historiens första verkligt hållbara belysningsteknik, LEC.
De effektiva LED- och OLED-teknikerna har inneburit ett steg framåt hållbarhetsmässigt. Dessa ljuskällor kan också användas inom fler områden, till exempel medicinsk teknik och säkerhet. Problemet är att de behöver stora mängder av ämnen som EU listar som ”kritiska råmaterial”, det vill säga material som behövs i många industrier, som är svåra att byta ut och som det finns begränsad tillgång till. Dessutom saknas tillräckligt bra processer för att återvinna ljuskällorna.
LEC, light-emitting electrochemical cell (ljusavgivande elektrokemisk cell), är en ny slags ljuskälla som varken är beroende av kritiska råmaterial, giftiga ämnen eller energikrävande tillverkning. På generell nivå består en elektrokemisk cell av två metaller i kombination med vätskor eller fasta material som låter elektrisk laddning vandra mellan metallerna. Elektrokemiska celler kan antingen använda kemiska reaktioner för att skapa elektrisk energi (till exempel batterier), eller använda elektrisk energi för att skapa kemiska reaktioner (som galvanisering).
I LEC-fallet använder man ett halvledande material för att låta laddningen vandra mellan de två metallerna. För att processen ska fungera som tänkt behövs en ”dopant”, ett ämne som förändrar halvledarens ledande egenskaper. Problemet är att dopanterna också har visat sig dämpa de partiklar som ska ge ljus. I projektet Sustainable light-emitting devices through control of dynamic doping, InnovaLEC, försöker forskarna anpassa både material och celldesign så att den här dämpningen inte sker.
Ludvig Edman vid Institutionen för fysik får 2 500 000 euro från ERC Advanced Grant som delas ut till etablerade forskare som är framstående inom sitt fält.
Porträtt: Ludvig Edman lägger grunden till nya ljuskällor med en elitidrottares tålamod
COMFORT: Beslutsstöd i cancervård
Bristande individanpassning gör att prostata- och njurcancer ofta inte behandlas optimalt, vilket är kostsamt både för sjukvården och för patientens hälsa. Det här projektets syfte är att tillhandahålla ett trovärdigt AI-baserat beslutsstöd som ska hjälpa sjukvården att ge bättre behandlingar som gör patientens resa lättare.
I COMFORT-projektet (COMputational Models FOR patienT stratification in urologic cancers) ska en internationell forskargrupp utveckla ett beslutsstöd som kan ta hänsyn till olika typer av data om patienten och hjälpa till med att skilja patienter med olika behov åt.
Forskarna har tillgång till en mängd olika data från olika källor, exempelvis röntgenbilder, besöksanteckningar och provtagningsresultat – och dessutom världens hittills största samling data för prostata- och njurcancerpatienter där läkare och andra experter har märkt upp data med kommentarer. Det sistnämnda kommer att vara en stor tillgång, eftersom en utmaning i liknande projekt ofta är att de som bygger modellerna inte får input från de som har klinisk kunskap.
Resultatet av projektet ska kontrolleras i en stor internationell studie, samtidigt som läkares och patienters attityder till verktyget ska undersökas.
Virginia Dignum och Lili Jiang vid Institutionen för datavetenskap får omkring 729 000 euro via utlysningen Tools and technologies for a healthy society.
Extern sida om COMFORT (engelska)
MARCHES: Prislapp på folkhälsan
I dag saknas det standardiserade sätt för att ta hänsyn till hälsoeffekter i ekonomiska modeller. Målet för det här projektet är att ta fram riktlinjer och enhetspriser som EU:s beslutsfattare kan använda för att bokstavligt talat ta med folkhälsan i beräkningarna.
Forskarteamet bakom MARCHES (Methods for Assessing the Real Costs to Health of Environmental Stressors) ska göra systematiska genomgångar av vilka hälsoeffekter luftföroreningar och nitrater i dricksvatten ger upphov till, och även försöka skapa större konsensus kring hur man ska värdera för tidiga dödsfall som beror på miljöfaktorer.
Projektets mål är att komma fram till konkreta standardpriser på förlorad hälsa, som kan användas systematiskt i ekonomiska utvärderingar inför att ett beslut ska tas på EU- eller medlemsstatsnivå. Gruppen ska demonstrera sitt verktyg i fallstudier i sex olika europeiska länder: Sverige, Danmark, Tjeckien, Estland, Spanien och Kosovo.
Anna Oudin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin får närmare 267 000 euro via utlysningen Methods for assessing health-related costs of environmental stressors.
Extern sida om MARCHES (engelska)
PANDASIA: Förebygga nästa pandemi
Med covid-19-pandemin i färskt minne är det tydligt att vi behöver större beredskap för när djurvirus börjar smitta människor. Det här projektet ska ge oss möjlighet att fånga virusen innan de går över artgränsen, genom att dels utveckla beräkningsmodeller, dels höja kunskapen i kända riskområden.
Ett internationellt konsortium med medlemmar från både Europa och Thailand arbetar tillsammans i projektet PANDASIA (Pandemic literacy and viral zoonotic spillover risk at the frontline of disease emergence in Southeast Asia to improve pandemic preparedness). Projektet ska ge ett ramverk som hjälper oss att förstå virusens biologi och hur virusen interagerar med människor, djur och miljö. Dessa insikter ska sedan omsättas i ett förebyggande arbete.
Projektets centrala syften är att
PANDASIA riktar in sig på Sydostasien, men på sikt skulle metoden kunna användas även i andra kända riskområden.
Henrik Sjödin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin får drygt 314 000 euro via utlysningen Pandemic preparedness.
Extern sida om PANDASIA (engelska)
VALESOR: Interaktiv värdering av hälsa och ekonomi
Det saknas en gemensam metod för att ta hänsyn till de hälsomässiga och ekonomiska effekter som föroreningar i miljön har. Detta vill VALESOR-gruppen ändra på, genom att utveckla ett interaktivt webbverktyg där olika intressenter kan utvärdera vilka effekter deras planerade åtgärder skulle få.
VALESOR-projektet (valuation of environmental stressors) fokuserar på så kallade stressorer i vår omgivning, faktorer som stressar våra kroppar och gör dem mer ansträngda. I det här fallet olika kemiska stressfaktorer som människor utsätts för genom luft, vatten och jord.
Forskarna ska kartlägga vilken kunskap som behövs för att skapa ett bra underlag för att räkna ut hur dessa stressfaktorer påverkar såväl hälsa som ekonomi. De vill också kunna inkludera fler hälsoeffekter än de man brukar räkna med i dag.
Arbetet ska resultera i ett interaktivt webbverktyg, där lagstiftare och företagare själva kan utvärdera vilka hälsomässiga och ekonomiska effekter deras planer skulle få. Webbverktyget ska ge svar utifrån den senaste forskningen och kommer att förbättras kontinuerligt, i takt med att vi lär oss allt mer om stressfaktorernas inverkan.
En annan del i projektet är att aktivt söka upp olika intressenter, dels för att förmedla hur viktigt det är att ta hänsyn till miljömässiga stressfaktorer, dels för att bana väg för att använda samma värderingsmetod oavsett område.
Johan Nilsson Sommar vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin får drygt 330 000 euro via utlysningen Methods for assessing health-related costs of environmental stressors.
Extern sida om VALESOR (engelska)
SovereignEdge.Cognit: Kapacitet som tjänst
Med hjälp av ett ”kognitivt moln” ska apputvecklare få helt nya möjligheter att bygga lösningar som inte begränsas av vad en enskild enhet klarar av. Tekniken ska göra Europa mindre beroende av amerikanska jättar som Microsoft och Google.
Cognit-projektet bygger vidare på tidigare EU-projekt. Forskare och apputvecklare arbetar tillsammans i ett konsortium som består av tio organisationer från sex olika medlemsstater. Målet är att alla typer av uppkopplade enheter – alltifrån en röksensor till en central molnserver – ska kunna förenas i ett enda sömlöst nätverk, där de kan dra nytta av varandras kapacitet och data. En AI ska se till att resurserna inom detta nätverk fördelas på smartast möjliga sätt vid varje given tidpunkt. Detta nätverk kallar forskarna ”det kognitiva molnet”.
Det kognitiva molnet ska finnas tillgängligt som en prisvärd tjänst, som ger apputvecklare möjlighet att skapa applikationer som ger användarna smart och effektiv tillgång till långt mer kapacitet än vad som finns i deras egna enheter. Samtidigt ska tjänsten garantera varje användares rätt till sin egen data och dessutom kunna hitta och åtgärda hot mot säkerheten i nätverket.
Förhoppningen är att man ska kunna använda detta till exempel i smarta städer, självkörande fordon eller för att övervaka energiproduktion- och konsumtion i realtid.
Paul Townend vid Institutionen för datavetenskap får drygt 720 000 euro via utlysningen Cognitive Cloud: AI-enabled computing continuum from Cloud to Edge (RIA).
Extern sida om SovereignEdge.Cognit
ELIAS: Etisk AI för framtiden
Vi står inför stora utmaningar, i form av både klimatförändringar och energikriser. ELIAS-projektet tror att AI kan hjälpa oss att möta dem, förutsatt att vi tar hänsyn till etik och samhällspåverkan i processen. Projektet strävar efter att föra samman akademisk grundforskning med den mer tillämpningsfokuserade forskning som görs inom industrin.
Inom projektet ELIAS (European Lighthouse of AI for Sustainability, där “lighthouse” är EU:s begrepp för en föregångare som visar vägen) ska forskarna utföra grundforskning om AI i hållbarhetens tjänst. ELIAS bygger vidare på ELLIS (European Laboratory for Learning and Intelligent Systems), ett mycket framgångsrikt forskningsnätverk med liknande fokus.
ELIAS-projektet ska besvara frågor om hur AI kan
ELIAS kommer också att stödja bland annat AI-forskare och ”sciencentrepreneurs”, personer som arbetar i gränslandet mellan vetenskapliga innovationer och affärsliv. Projektet ska ge upphov till samarbeten över ämnesgränser, partnerskap mellan industri och akademi, tunga publikationer, patent och ny teknologi.
Virginia Dignum vid Institutionen för datavetenskap får drygt 161 000 euro via utlysningen A human-centered and ethical development of digital and industrial technologies 2022.
Extern sida om ELIAS (engelska)
LOCALITY: Alger som råvara
LOCALITY-projektet kommer att ta sig an klimatförändringarnsa utmaningar genom innovativa och hållbara lösningar med alger som bas. Forskare och företag ska tillsammans utforska hur alger kan ge oss de råmaterial vi behöver, samtidigt som industriavfall kan få nya användningsområden som näring för växande alger.
Inom projektet Nature-positive aLgae-based fOod, agriCulture, AquacuLture and textIle producTs made in North and Baltic Sea ecosYstems (LOCALITY) kommer produkterna från tre olika ekosystem att vara i fokus:
Detta internationella projekt består av olika uppgifter, där Umeå universitet ska att leda uppgiften som rör konsumenterna. Denna uppgift har två huvuddelar:
Armando Perez-Cueto vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap får nära 345 000 euro via utlysningen Actions for the implementation of the Mission Restore our ocean and waters by 2030.
Extern länk till LOCALITY (engelska)
iAds: Målinriktad genterapi
Med genterapi skulle vi kunna behandla sjukdomar som i dag är svåra eller omöjliga att behandla. Tyvärr är metoden fortfarande svår att rikta rätt och kan ge mycket negativa effekter på patienten. En grupp europeiska experter ska nu ta sig an den utmaningen.
Genterapi innebär att man för in nytt genetiskt material i en patient. En kritisk komponent i behandlingen är ”behållaren” som kan transportera in det nya genetiska materialet i cellerna hos patienten. Dessa behållare kallas för vektorer och består ofta av virus.
De senaste tjugo åren har forskare lärt sig mycket om vilka egenskaper hos vektor-virusen som är fördelaktiga, men också mycket om vilka egenskaper som vi bör undvika. Än så länge har man inte kunnat hitta vektorer som låter läkare fokusera behandlingen på bara det organ man vill behandla – och om genmaterialet hamnar på fel ställe kan det ge stora negativa effekter hos patienten.
Experter från Sverige, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Spanien tar nu ett helt nytt grepp om detta. I projektet Intelligent design of adenovirus vectors (iAds) ska forskarna integrera data- och kunskapsdriven forskning för att designa virus som är fria från alla oönskade egenskaper. Sedan ska de anpassa detta designvirus så att det riktar in sig mot ett visst organ, med målet att ge patienter en effektiv och skonsam genterapi-behandling.
Niklas Arnberg vid Institutionen för klinisk mikrobiologi får drygt 429 000 euro via utlysningen EIC Pathfinder Open 2022.
EUCAIM: Samlad cancerkunskap
Genom att använda AI och samla den medicinska bilddata som nu är utspridd över hela världen, vill Cancer Images Europe-projektet (EUCAIM) skapa möjligheter för effektivare cancerdiagnostik och behandling.
Cancer Images Europe (EUCAIM) är ett flaggskepp inom EU:s cancerplan. Syftet är att tillhandahålla en robust, pålitlig plattform för europeiska forskare, kliniker och innovatörer, där de kan få tillgång till olika cancerbilder och relaterad information som laboratorieresultat och patologi. Plattformen kommer vara användbar för att testa och utvärdera AI-teknik inom precisionsmedicin, diagnos, behandling och predikitiv medicin – teknik som kan gynna patienter i hela Europa.
EUCAIM bygger vidare på fem tidigare EU-projekt under det gemensamma paraplyet AI4HI (Artificial Intelligence for Health Imaging) och är ett samarbete mellan 76 partners med experter i 17 länder. Projektet tar sig an juridiska, etiska och tekniska frågeställningar på europeisk nivå, så att plattformen är anpassad efter alla länders olika regler och förutsättningar.
Katrine Riklund vid Institutionen för strålningsvetenskaper får totalt nära 662 000 euro, varav hälften kommer från Programmet för ett digitalt Europa (DIGITAL) – utlysningen Cloud data and TEF – och hälften från Vinnova.
Extern sida om EUCAIM (engelska)
DC4EU: Mobila rättigheter och meriter
För att vi smidigt ska kunna röra oss fritt inom Europa behöver vi ha säkra digitala sätt att visa inte bara vilka vi är, utan också vad vi har uppnått och vad vi har rätt till. Projektet DC4EU ska undersöka hur vi kan ta med oss till exempel våra akademiska meriter och våra europeiska sjukförsäkringskort digitalt.
EU-förordningen eIDAS (electronic IDentification, Authentication and trust Services) reglerar elektronisk identifiering och så kallade ”betrodda tjänster”, det vill säga tjänster som skapar eller hanterar elektroniska underskrifter. Tack vare eIDAS kan företag och medborgare i EU använda elektroniska signaturer och e-legitimationer för att göra affärer och få tillgång till onlinetjänster på ett snabbare och säkrare sätt i hela EU.
Projektet Digital Credentials for Europe (DC4EU) går ett steg längre och ska utforska sätt att bevisa vilka meriter och förmåner som hör ihop med en individ. 80 organisationer från 23 europeiska länder ska arbeta tillsammans med fokus på att skapa tekniska förutsättningar och ramverk för tillit inom två områden: utbildning och sociala förmåner. Mer specifikt kommer projektet att fokusera på akademiska meriter, yrkeskvalifikationer, det europeiska sjukförsäkringskortet och PDA1 (ett dokument för anställda som har blivit utstationerade till ett annat EU-land).
Forskarna kommer att utveckla storskaliga pilotprojekt och ge rekommendationer till exempelvis medlemsstater och de organisationer som ger ut de olika handlingarna.
Staffan Ekstedt vid Enheten för IT-stöd och systemutveckling får totalt drygt 640 000 euro, varav hälften kommer från Programmet för ett digitalt Europa (DIGITAL) – utlysningen Accelerating best use of technologies – och hälften från andra finansiärer.