NYHET Nyligen hölls den årliga Lärardagen anordnad av Samhällsvetenskapliga fakulteten. Dagen innehöll både föreläsningar och workshoppar som behandlade hur vi som universitet skapar en mer hållbar studiesituation för studenterna.
Bakgrunden till ämnet tog fart för några år sedan då utbildningskommittén vid fakulteten diskuterade den ökade psykiska ohälsan bland studenter. Frågan lyftes mot Studenthälsan som då konstaterat att orsaken bakom inte bara handlar om den allmänna psykiska ohälsa som ofta beskrivs, utan att den främst har att göra med oro kring studiesituationen.
– Utgångspunkten till att vi lyfter frågan har också varit att belysa en bredare syn på hälsohälsofrämjande arbete, vilket gör att fler yrkesgrupper än vårdpersonal kan arbeta förebyggande med hälsofrågor, berättar Ann-Louise Silfver, vicedekan vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.
Introduktion av Lärardagen 2025 vid Samhällsvetenskaplig fakultet.
BildEva StoianovUnder dagen deltog lärare, studie- och programvägledare, studierektorer och deltagare från Studenthälsan, UPL och Umeå studentkår för att diskutera hur de tänker kring frågan. Var och en bidrog med sina perspektiv och erfarenheter kring ämnet.
Jonas Ljungberg från Studenthälsan delade sina erfarenheter av att arbeta med studenter som lider av psykisk ohälsa.
– Var tredje student lider av oro, stress och ångest, och många upplever sig ensamma i sin situation. Vissa studenter har svårt att hantera allt det nya som studier innebär. Studenter med NPF-diagnoser, exempelvis, behöver extra stöd med struktur i sina studier för att kunna hantera sina studier på ett hållbart sätt.
Hanna Lövgren, adjunkt och programsamordnare för Gastronomiprogrammet, betonade en mer öppen och vidare dialog med studenterna för att uppnå en hållbar studiesituation. Men hon pekade även på att det behövs tydlighet och riktlinjer för att veta vilka krav som ställs.
– Det är lätt att säga att studenterna ska effektivisera studierna och ta hand om sig; att träna mer, ta med matlådor och så vidare. Det kan bidra till goda vanor, men det behövs också en tydlighet hur man uppnår studiemålen, vad som förväntas. Jag tror även att det behövs bättre kontinuitet i studiesituationen.
Jonas pekade på vikten av psykologisk trygghet för ett hållbart studieliv. Han lyfte frågor som: Hur passar man in? Hur bygger man relationer? Hur skapar man meningsfullhet?
– Att vara hållbar handlar mycket om känslans sammanhang och att skapa inre motivation. Man måste kunna se sitt eget värde i sammanhanget. Vissa klarar av att hantera olika situationer och skapa meningsfullhet, andra inte. Begriplighet i vad som förväntas är viktigt för hanterbarheten. Frågan för studenterna blir då: Har jag de resurser som krävs?
Hanna lyfte även lärmiljöerna. Vilka lärmiljöer finns? Hur är spelreglerna i de olika rummen?Vilken roll och vilket ansvar har läraren?
– Även lärarens roll i sammanhanget måste räknas in. Kanske måste man gå igenom vissa uppgifter – vad som ska göras och inte. Man måste även fundera över vilken typ av lärande som kännetecknar olika uppgifter, och vad det är som påverkar gruppen och den enskilde. Det livslånga lärandet gäller både studenter och lärare.
Hilda Johansson, utbildningsbevakare från Umeå Studentkår fick sammanfatta förmiddagens diskussion och lyfta det hon tyckte var viktigt.
– Det är svårt för studenterna att förstå hur helheten i den situation man befinner sig i. Lärare och studenter måste kunna mötas i detta. Ett konkret problem, som även syns i undersökningar, visar exempelvis att studenterna upplever att det inte finns tid mellan tentorna så att de kan återhämta sig.
Jenny Nilsson presenterar den digitala resursen Dialogduken.
BildEva StoianovUnder en av dagens workshoppar visades och diskuterade Dialogduken, ett nytt pedagogiskt verktyg som ska hjälpa studenterna att reflektera över vad det innebär att vara student.
– Syftet med den är att skapa dialog studenter emellan. Det ger en känsla av tillhörighet och att andra samma problem. Dialogduken ger inga svar utan låter studenterna se på sitt lärande från ett annat perspektiv. Se vad de kan och inte, säger Suzanne Brink, universitetslektor vid UPL, och en av dem som varit med och utvecklat den.
En projektgrupp med tvärvetenskaplig kompetens har tagit fram ett material som kan användas till arbetet med att introducera nya studenter.
Arbetsgruppen som jobbat fram "Hållbar introduktion av nybörjarstudenter". Ann-Louise Silfver, Helen Andersson, Michael Gruber, Hanna Lövgren och Jenny Nilsson.
BildEva Stoianov– Arbetet har inneburit ett fakultetsöverskridande samarbete med lärare, studerandeombud, studievägledare, programsamordnare och fakulteten. Gruppen har erfarenheter av både små och stora grupper av studenter inom många olika program, berättar Jenny Nilsson, utbildningssamordnare vid Kansliet för samhällsvetenskap.
Ann-Louise sammanfattade dagen med att poängtera vikten av samförstånd kring frågan om hållbarhet inom utbildningen, och ställde en vidare fråga att fundera på inför framtiden: Hur kan fakultet, institutioner, lärare och studenter tillsammans samverka för att bidra till ett hållbart studieliv för studenterna?
Projektet ”hållbar introduktion” som presenterades under dagen syftar till att förbättra nybörjarstudenters introduktion till sina studier och därmed minska upplevd oro genom information och hälsofrämjande arbete.
Arbetsgruppen bestod av Hanna Lövgren (Institutionen för kost och måltid) Jenny Nilsson (utbildningssamordnare vid Kansliet för samhällsvetenskap), Michael Gruber (Institutionen för psykologi), Helen Andersson (studievägledare Pedagogiska institutionen och Sociologiska institutionen), Anders Haldorsson (SAMO, psykologiska föreningen)
Länk till webbsidan ”Hållbar introduktion av nybörjarstudenter" (inloggning krävs)