NYHET Ett arbete med att skapa ett europeiskt virtuellt observatorium om klimat och hälsa har pågått en längre tid och observatoriet är nu i gång. Syftet med observatoriet är att växla upp arbetet med klimat och hälsa i Europa genom att stärka hälsokomponenten i klimatanpassningsstrategier för Europa och samtidigt stärka klimatanpassningskomponenten i den europeiska hälsopolitiken.
Forskare vid Medicinska fakulteten på Umeå universitet är inbjudna från start och leder delar av forskningen som ligger till grund för observatoriets arbete. De är delaktiga i att ta fram underlag och indikatorer för att följa hur klimatets påverkan på hälsan i Europa förändras över tid samt i att bidra med kunskap till beslutsfattare.
EU-kommissionen och den Europeiska miljöbyrån (EEA), står tillsammans med flera europeiska och internationella organisationer bakom det virtuella observatoriet. Observatoriet ska erbjuda ett brett utbud av resurser i arbetet med klimatförändringar och hälsa i Europa (Climate ADAPT). Lancet Countdown som är en av observatoriets partnerorganisationer har inför öppnandet av observatoriet tillsammans med EEA tagit fram en skrift ’Responding to the health risks of climate change in Europe’.
Denna briefing lyfter viktiga exempel på hälsoeffekter relaterade till klimatförändringen av betydelse för Europa idag och i framtiden samt visar på möjligheter att minska hälsoriskerna genom en klimatanpassningspolitik med koppling till klimatomställning.
Det är glädjande att observatoriet kommit till och att EU-kommissionen ger klimat och hälsa ett så starkt fokus och att Umeå universitet genom sitt arbete i Lancet Countdown blir del av arbetet redan från start, säger Maria Nilsson.
Maria Nilsson Institutionen för epidemiologi och global hälsa
BildSara Franke WikbergEuropeiska länder påverkas i ökande grad av väder- och klimatextremer, vilket både påverkar människors hälsa och välbefinnande negativt och kan leda till dödsfall. Till exempel drabbades fler europeiska länder av bränder under 2018 än tidigare, varav flera i norra och centrala Europa.
Klimatförändringarna förändrar ekologiska förhållanden i Europa och vissa områden blir mer lämpliga för olika infektionssjukdomar. Under de senaste fem åren har till exempel andelen kustområden i Östersjöregionen som är lämpliga för förekomst och tillväxt av Vibriobakterier ökat med mer än 61 % jämfört med baslinjen 1980.
Bakterierna kan bland annat leda till allvarliga och i värsta fall dödliga sårinfektioner vid direkt exponering säger Joacim Rocklöv, medförfattare till skriften.
Joacim Rocklöv, Professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
BildMattias PetterssonAlla medlemsländer i EU har nationella anpassningsstrategier och/eller -planer på plats och de flesta har genom risk- och sårbarhetsbedömningar erkänt att klimatförändringen innebär ett hot mot människors hälsa. Men genomförandet av åtgärder för att hantera klimathoten mot hälsan i Europa ligger efter och behöver stödjas genom mer kunskap om effektiva lösningar, säger Maria Nilsson slutligen.
