Entreprenörskap och företagsamhet i skolan – för att utveckla skolan och regionen
NYHET
Entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs ofta i positiva ordalag. Men Eva Leffler, Umeå universitet, visar i sin avhandling att det finns en del att tänka på, bland annat jämställdhetsaspekten och synen på skolan.
I dokument som rör skolans utveckling syns alltmer begrepp som entreprenörskap och företagsamhet. I den svenska grundskolan startade under 1990-talet projekt kring entreprenörskap och företagsamhet med syfte att göra elever mer företagsamma. Projekten initierades av aktörer utanför skolan och det är Närings- och handelsdepartementet som kommit med rekommendationer och riktlinjer för hur entreprenörskapet kan genomföras även i grundskolans lägre åldrar. Två olika utbildningsinriktningar har vuxit fram inom området, en företagande och en företagsam inriktning. Den företagsamma handlar om att utveckla elevers kreativitet, ansvar, initiativförmåga och samarbete och förespråkas framför allt för grundskolans lägre åldrar.
I sin avhandling studerar och problematiserar Eva Leffler entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Den första avhandlingsdelen är en analys av vetenskapliga publikationer och offentliga dokument. I de olika dokumenten finns en genomgående tendens att tänka i dikotomier, i det här fallet vad som kan betraktas som rätt eller fel undervisning. Entreprenörskap och företagsamhet i skolan beskrivs med positiva förtecken medan skolan generellt framställs som det motsatta. Skolan betraktas allmänt som en bromskloss för allt utvecklingsarbete och entreprenörskapets roll är att utveckla skolverksamheten.
Avhandlingens andra del innehåller observationer och intervjuer av elever i årskurserna 4-6 samt intervjuer av lärare och rektorer. De skolor som studerades ingick samtliga i projektet PRIO 1, Prioritet Företagsamhet i Västerbottens län. Tanken har varit att både utveckla skolans arbetssätt och arbetsformer samt samarbetet med närsamhället men även att projektet skulle bidra till att öka jämställdheten mellan flickor och pojkar. En tydlig strategi för att utveckla entreprenörskap och företagsamhet saknades dock överlag vid de studerade skolorna.
Forskning kring entreprenörskap och kön har visat att entreprenörskapet vilar på manliga villkor. Det är den manliga entreprenören som är normen medan den kvinnliga entreprenören framställs som något annat. I sina projektansökningar framhöll skolorna att projekten skulle medföra till att stärka och uppmärksamma flickorna. Det var således flickorna som skulle förändras. Skolorna uppvisade för övrigt inga tydliga strategier för hur de skulle verka för jämställdhet mellan flickor och pojkar i den vanliga undervisningen. Projektet bedrevs vid sidan om den ordinarie undervisningen och den företagande delen var mest synlig. Den företagsamma inriktningen blev mer osynlig, mindre konkret och svårare för skolorna att utvärdera och mäta.
PRIO 1 är ett länsövergripande projekt som pågick i länets samtliga kommuner under perioden 2000-2005. Målet var att stärka företagsamheten, kreativiteten och entreprenörsandan i länet. Det fanns således en regionalpolitisk strävan i projektet. Om elever i länet blir mer företagsamma kan de medverka till att utveckla länet. De skolprojekt som bedrivits inom ramen för PRIO 1 har utgått från lokala behov och intressen och variationen har därmed varit stor.
Fredagen den 19 maj försvarar Eva Leffler, institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet, avhandlingen med titeln Företagsamma elever: Diskurser kring entreprenörskap och företagsamhet i skolan. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Bengt-Göran Martinsson, institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet.
