Ensamstående mammor och muslimska församlingar diskuteras i tidskrift
NYHET
Varför är socialbidragstagande så vanligt bland ensamstående mammor? Och hur samverkar muslimska församlingar med samhället i övrigt? Färska resultat omkring dessa frågor presenteras i det nya numret av Socialvetenskaplig tidskrift, vars redaktion finns vid Umeå universitet.
Idag är ungefär 20 procent av ensamstående mammor tvungna att förlita sig på socialbidrag för att klara sig. För befolkningen generellt är motsvarande siffra sex procent. I en artikel i det nya numret av Socialvetenskaplig tidskrift beskrivs socialbidragets ersättningsnivåer och varaktighet bland omkring 900 ensamstående mammor i Malmö, Göteborg och Stockholm år 2007.
Forskarnas resultat visar att socialbidraget svarar för omkring 40 procent av gruppens totalinkomster, och bidragstagandet varar i snitt 1,5 månader längre än för andra grupper. Ungefär en tredjedel av de ensamstående mammorna har någon form av individrelaterade problem, som psykisk ohälsa och missbruk. Dock är problemen inte vanligare jämfört med andra bidragstagare, särskilt inte bland utrikesfödda mammor, och förklarar inte varför gruppen i större utsträckning marginaliseras från arbetsmarknaden.
Istället pekar författarna på att socialbidraget, som skulle hantera tillfälliga ekonomiska problem, på senare år blivit allt mer institutionaliserat som en permanent försörjningskälla för många människor, och de anser att det borde gå att finna en mer generell lösning för att stötta den överrepresenterade gruppen ensamstående mammor.
Muslimska församlingar – samverkan eller isolering?
En annan grupp forskare och artikelförfattare har genomfört en nationell enkätstudie om hur muslimska församlingar samverkar med det omgivande samhället, den första i sitt slag i Europa. Det faktum att islam är en relativt decentraliserad och icke-hierarkisk religion, och majoriteten av muslimska församlingar i Sverige är multietniska, skulle kunna göra det extra svårt för församlingarna att ta tillvara sina intressen och samverka med kommuner och stat.
Men forskarna finner inget stöd för uppfattningen att svenska muslimska församlingar skulle utgöra isolerade öar från det omgivande samhället. Liksom andra ideella aktörer samverkar församlingarna med kommunala institutioner och med andra aktörer inom den ideella sektorn, t.ex. andra religiösa församlingar. Ett intresseväckande fynd är att motstånd i lokalsamhället tycks gynna församlingarnas samverkan med andra aktörer.
Författarna tolkar det så att motstånd tycks leda till ett mobiliserat stöd, som bidrar till att öka såväl församlingarnas kontaktytor som intresse för samarbete. Lite överraskande var också att församlingar som var multietniskt sammansatta samverkade i högre utsträckning.
De två artiklarnas rubriker och författare i nr 1/2011 av Socialvetenskaplig tidskrift är:
I välfärdssamhällets marginal – om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst Författare: Hugo Stranz och Stefan Wiklund, bägge fil dr vid Stockholms universitet
Muslimska församlingar i lokalsamhället. Samverkan eller isolering?Författare: Klas Borell, professor vid Mittuniversitetet, Arne Gerdner, professor vid Jönköpings högskola, Anna Sällström, Johanna Nordlander och Elisabeth Lundkvist, tidigare socionomstudenter vid Mittuniversitetet
För recensionsexemplar och mer information, kontakta:
Katarina Andersson, redaktionssekreterareUmeå centrum för genusstudier, Umeå universitet E-post: katarina.andersson@ucgs.umu.se Telefon: 090-786 6415
