En pedagogisk utopi om ett himmelrike på jorden

Charlott Wikström, doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

BildPer Melander

Genom att undersöka de progressiva folkbildningssammanhangen där Fogelklou var verksam som lärare och föreläsare under första hälften av 1900-talet ger avhandlingen även ett bidrag till skol- och folkbildningshistorisk forskning.

Det som väckte Charlott Wikströms intresse för ämnet var Emilia Fogelklou som en tänkare i största allmänhet, men framför allt insikten om att det fanns en underliggande pedagogisk vision i hennes skrifter.

– Det som har fascinerat mig är att Fogelklous pedagogiska tankegångar utvecklades som en följd av ett andligt uppvaknade, något som motiverade henne att söka en bildningsform som kunde hjälpa individen att själv utveckla sin andlighet, säger Charlott Wikström.

Charlott Wikström berättar vidare att Emilia Fogelklous pedagogiskt visionära tänkande grundar sig på idén att samhällsutvecklingen har lett till att individen har förträngt sina känslor och därmed förlorat kontakten med sin andliga kärna.

– I min avhandling benämner jag denna andliga kärna som en inre gudsidentitet. Fogelklous ambition var att människan genom bildning skulle utveckla sin gudsidentitet, vilket i sin tur skulle leda till att samhället omvandlades till ett himmelrike på jorden.

– I den pedagogiska praktiken blev särskilt religionsundervisningens reformering viktig för Fogelklous vision om himmelrikets förverkligande.

Fogelklou i sin samtid: likheter och skillnader i synen på bildning

Charlott Wikström säger fortsatt att hon analyserar Fogelklou i relation till den pedagogiska idéhistorien. Ett av resultaten är att Fogelklou inte var i takt med de idétrender som utvecklades under första hälften av 1900-talet.

– Trots detta fanns det vissa likheter mellan hennes syn på bildning och de folkbildningssammanhang där hon periodvis arbetade exempelvis Birkagårdens folkhögskola och Kvinnliga medborgarskolan.

– Jag menar att i dessa sammanhang betonades andlighet bildningsprocessen i större utsträckning än de vetenskapliga och rationalistiska bildningsideal som dominerade det pedagogiska klimatet i Sverige

Ett annat intressant resultat som Charlott Wikström lyfter fram i studien är att även om Fogelklous bildningssyn uppvisar vissa likheter med de folkbildande sammanhangen utmärker hon sig på flera sätt i förhållande till samtidens pedagogiska miljöer och bildningstrender.

– Jag kallar detta unika drag för andebildningsidealet. Detta ideal skiljer sig på flera sätt från tidigare identifierade bildningsideal som har studerats inom det pedagogiska tänkandet under första hälften av 1900-talet, särskilt Fogelklous betoning av den andliga personliga utvecklingen i bildningsprocessen.

– Jag argumenterar för att Fogelklou genomgående drevs av ett sådant andebildningsideal och sin övertygelse att med hjälp av specifika metoder och material väcka en gudsidentitet i eleven och omskapa jorden till en himmelsk plats.

Hjärnövermättning och Hjärtehunger

På frågan om det finns det något som överraskat eller förvånat henne, när hon arbetat med materialet, säger Charlott Wikström att oavsett ämnesområde som Fogelklou behandlar i sina skrifter genomsyras de av hennes visionära dröm om att bildning kan förändra samhället och fortsätter:

– Jag tolkar dock hennes vision om ett himmelrike i mer realistiska termer. Fogelklou såg en betydande potential i bildning som ett verktyg för att uppnå ett demokratiskt samhälle, där människan kan leva i större kontakt med sina känslor och i en miljö präglad av kreativitet och gemenskap.

– Det som förvånat mig är att denna visionära ambition drev Fogelklou att skapa egna läroböcker för att påskynda människans andliga utveckling. Dessutom har jag förundrats över Fogelklous egenskapade ord. Två av dessa ord blev till och med huvudtiteln på min avhandling: "Hjärnövermättning" och "Hjärtehunger".

– Fogelklou menar att dessa centrala begrepp förklarar det överdrivet rationella och känslomässigt avtrubbade tillstånd som människan befinner sig i. I avhandlingen diskuteras även flera andra begrepp som Fogelklou hittar på, som jag anser vara viktiga pusselbitar för att förstå Fogelklous pedagogiska vision.

Avslutningsvis säger Charlott Wikström att hennes avhandling bidrar till forskningsområdena utbildningshistoria och utopisk forskning. Och att hon bidrar särskilt till den svenska utbildningshistoriska forskningen som undersöker pedagogiska utopier.

– Genom att undersöka de progressiva folkbildningssammanhangen där Fogelklou var verksam som lärare och föreläsare under första hälften av 1900-talet ger avhandlingen även ett bidrag till skol- och folkbildningshistorisk forskning.