En kvarts miljard till skogsforskning

Flygbild över skog. Foto: Mostphotos.

BildMostphtos/Viktor Cap

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar under en tioårsperiod 100 miljoner kronor på forskning inom skogsproduktion och skogsskötsel vid SLU. Dessutom satsas 180 miljoner kronor på forskning om trädgener, skogsbioteknik och skogsgenetik vid SLU, universiteten i Umeå och Uppsala samt Science For Life Laboratory.

– Vi är mycket glada över att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fortsätter att stödja vår redan i dag framgångsrika verksamhet inom skogsforskning vid Umeå universitet. Den här satsningen gör att vi ytterligare kan utveckla den verksamheten och ta forskningen framåt, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.

De nya satsningarna kommer att tillåta ett samlat grepp om grundforskning ämnad att förstå de underliggande förutsättningarna för skogstillväxt utifrån ett genetiskt, fysiologiskt och skogsskötselmässigt perspektiv.

Forskningsprojektet runt trädgener och skogsbioteknik syftar till att identifiera nya gener som kontrollerar trädens tillväxt och vedbildning. En del av detta projekt är uppförandet av en helautomatisk fenotypningsanläggning vid Umeå Plant Science Centre, UPSC, en centrumbildning som drivs gemensamt av SLU och Umeå universitet. I denna anläggning kan hundratals träd odlas på löpande band medan deras tillväxt och andra egenskaper mäts automatiskt. Anläggningen blir unik inom trädforskningen.

De andra projekten runt genomik och skogsgenetik vid SLU, Umeå universitet och Science for Life Laboratory, bygger vidare på det stora, av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierade, projekt som ledde till den första kartläggningen av arvsmassan hos ett barrträd, nämligen den svenska granen. I det nya projektet kommer en ny, kraftigt förbättrad version av kartläggningen att göras samtidigt som också den svenska tallen får sin arvsmassa kartlagd.

Vidare kommer variationen i arvsmassorna hos tusentals granar och tallar kopplade till de svenska barrträdsförädlingsprogrammen att kartläggas. Detta kommer att ge viktiga grundforskningsverktyg för att förstå trädens naturliga variation, samtidigt som den tillåter utvecklandet av nya effektiva verktyg för trädförädling.

Professor Ove Nilsson, SLU, leder både arbetet med fenotypning och tallens genuppsättning, medan Nathaniel Street, universitetslektor är nyckelperson från Umeå universitets sida.

– Projekten kommer verkligen att förbättra våra möjligheter att studera på gennivå hur våra vanligaste och viktigaste träd i skogen, tall och gran kommer att reagera på framtida stress som orsakas av klimatförändringar samt bättre förståelse för varför vissa träd växer bättre eller har bättre träkvalitet, till exempel i kombination med andra. Resultaten kommer att ge nya anvisningar för förädling och trädförbättring. Det kommer också att bli spännande att jämföra genomet från tall med gran för att se hur likartade de är och hur de skiljer sig från andra trädarter som asp eller björk, säger Nathaniel Street.

Skogsskötselprojektet kommer att säkerställa att hela den potential som genetikprojektet och de senaste genombrotten inom växtnäringsforskningen tillvaratas och utvecklas ytterligare. Med stöd av ny digital teknik ska skogens tillväxt öka genom att öka variationen i skogsbruket. Rätt planta och rätt skogsskötselåtgärd på rätt plats för bästa tillväxthöjande effekt.

Genom att utnyttja den senaste grundforskningen om hur träds tillväxt påverkas av ekofysiologiska faktorer, såsom tillgång på näring och vatten, samverkan med svampar och mikroorganismer samt konkurrens mellan träd, inte minst under mark, utvecklas skogsskötselprogram som ska erbjuda minst dubbelt så hög tillväxt som i dag.

Med ökad tillgång på förnybar skogsråvara kan skogen bidra ytterligare till den framväxande bioekonomin och det viktiga klimatarbetet.