NYHET Nobelpristagaren i kemi och hedersdoktorn vid Umeå universitet Emmanuelle Charpentier blir ordinarie ledamot på livstid i den Pontefikala vetenskapsakademin. Det har påven Franciskus beslutat.
Emmanuelle Charpentier
BildHallbauer & Fioretti, BraunschweigDen Pontefikala, det vill säga påvliga, vetenskapsakademin har till uppdrag är att hedra vetenskap varhelst den finns, säkerställa dess frihet och uppmuntra forskning för vetenskapens framsteg.
Akademin besår av 80 ledamöter som utses på livstid av den påven. De väljs bland de mest framstående forskarna och forskarna inom matematiska och experimentella vetenskaper i alla länder i världen, utan någon form av etnisk eller religiös diskriminering. 36 länder är för närvarande representerade. Akademin håller studiegrupper och möten för att undersöka specifika frågor. Deras överläggningar och vetenskapliga artiklar publiceras av akademin eller tillsammans med andra förlag.
Den pontefikala akademin har sina rötter i en vetenskapsakademi som grundades redan år 1603 som den första exklusivt vetenskapliga akademin i världen. Bland andra blev astronomen Gallielo Gallilei ev av medlemmarna. Akademin återupprättades 1847 av påven Pius IX. Akademin har sitt säte i Vatikanen i Rom.
Emmanuelle Charpentier tilldelades tillsammans med Jennifer Doudna 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av den så kallade gensaxen CRISPR/Cas9. Upptäckten gjordes till stor del under Emmanuelles tid som forskare i Umeå. Hon leder idag en forskningsavdelning vid Max Planck-institutet för infektionsbiologi i Berlin och är sedan 2017 medicine hedersdoktor vid Umeå universitet.
Till Pontefikala vetenskapsakademins webb