NYHET
Mellan 1990 och 2010 har förutsättningarna för skogsägarkåren förändrats. Högre utbildning inom kåren gör att man inte är lika beroende av skogen som inkomst. Detta har lett till att många skogsägare har råd att bry sig mer om naturvård och rekreation. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
– Under denna period har antalet skogsägare som bor i en annan kommun än den skogsfastigheten finns i, så kallade utbor, ökat. Denna grupp har en högre andel kvinnor och människor med hög utbildning och/eller hög inkomst. Den högre utbildningsgraden och inkomsten bland utbor indikerar att de inte är lika beroende av skogen som inkomst. De kan därför fokusera mer på värden som naturvård och rekreation. Ju mer skogsägaren börjar leva som människor i allmänhet, desto mer kan vi räkna med att hänsyn tas till ekologiska värden, säger Kerstin Westin, professor i kulturgeografi.
Delägande ökar
Det blir även mer vanligt att skogsägare äger sin skogsfastighet tillsammans med andra. 2010 ägde nära två tredjedelar sin skog tillsammans med någon annan. Delägarna kan variera i kön, ålder, utbildning och boendeort, vilket kan innebära att man har olika syn på skogsvärden och skötselstrategier. Vidare visar studien att delägarna kan vara olika beroende av skogen som inkomst, vilket gör det svårt att komma överens om vilken strategi man ska välja för skogsskötseln. Detta i sig kan leda till att skogen inte sköts alls.
Produktionen består
Trenden med ökat avstånd mellan skogsägare och deras fastigheter, ökat antal kvinnliga ägare, ett minskande beroende av inkomst från skog och ett ökat samägande skulle kunna bidra till de ekonomiska motiven till att äga skog minskar. Men det syns inte i forskningsresultaten. Under den tjugoårsperiod (1990-2010) som undersökts, då alla dessa förändringar skett, så har avverkningen ökat med 32 procent, den stående volymen med 13 procent och tillväxten med 21 procent.
– Troliga förklaringar till det kan vara att skogsägareföreningar som hjälper skogsägare med skötselstrategier fokuserar på produktion eller att skogsägare kan ha till synes motstridiga värderingar men ändå balansera dem. Exempelvis kan biologisk mångfald tillgodoses samtidigt som man håller samma produktionstakt, säger Kerstin Westin.
Om studien
Informationen/data bakom studien kommer från unika officiella register på individnivå över alla skogsägare i Sverige. Även data över skogsmark och skogsproduktion har använts, samt data över Sveriges befolkning. All data från SCB, Astrid och Skogsstyrelsen är officiell.
Läs studienHaugen, K., Karlsson, S. & Westin, K. (2016) New Forest Owners: Change and Continuity in the Characteristics of Swedish Non-industrial Private Forest Owners (NIPF Owners) 1990–2010. Small-scale Forestry, doi:10.1007/s11842-016-9338-x
För mer information, kontakta gärna:
Kerstin Westin, Institutionen för geografi och ekonomisk historia E-post: kerstin.westin@umu.se Telefon: 090-786 96 34, 070-215 36 98
