NYHET Långlivade organiska föroreningar, såsom dioxiner, kan redan i låga halter skada levande organismer. De är stabila och svårnedbrytbara, och kan spridas över stora områden. Hittills har systematiska, globala mätningar av dessa ämnens spridning mest gjorts i luft. Fokus riktas nu mot vattenmiljöer, och provtagare placeras ut i sjöar, älvar och hav världen över. Som den enda parten i Östersjön deltar EcoChange-forskare vid Umeå universitet i det globala samarbetet.
Darya Kupryianchyk är forskare vid Kemiska institutionen vid Umeå Universitet. I höst har hon arbetat med att placera ut band av polyethylen och silicon i kustområdet utanför Umeå marina forskningscentrum, 4 mil söder om Umeå. Banden är en form av passiva provtagare, på vilka miljögifterna kan fastna. Metoden är väl utprovad för luft, och används över hela världen för att övervaka olika miljögifter. Nu är det dags att systematiskt börja genomföra liknande mätningar i vatten.
I över tio år har passiva provtagare använts över hela jorden för att mäta långlivade organiska föroreningar i luft inom det globala samarbetsprojektet GAPS (Global Atmospheric Passive Sampling Program). Inom GAPS används passiva provtagare, och alla kemiska analyser görs av ett och samma laboratorium i Kanada. När forskarna nu ska vidareutveckla verksamheten till att även inkludera vattenmiljöer måste metoden testas noga. Under 2017 har de första försöken till mätningar gjorts i form av ett globalt initiativ kopplat till GAPS, Aqua-GAPS. Programmet inkluderar många forskargrupper världen över, men alla kemiska analyser kommer att göras vid ett och samma laboratorium i Tjeckien. Som enda part i Östersjön har EcoChange-forskare vid Umeå Universitet bjudits in att delta i pilotförsöket.
Att använda passiva provtagare i vatten är betydligt svårare än i luft, särskilt när det är fråga om havsmiljöer. Det krävs förtöjningar så att provtagningsutrustningen ligger kvar på samma ställe även vid hårda vindar och isläggning. För att kunna arbeta med provtagarna, och exempelvis byta ut banden efter en bestämd tid, krävs tillgång till båt. Utmaningarna är många, men forskarna tror att det kommer att vara mödan värt. Att ha kunskap om spridningen av ämnena i vattenmiljöerna är en viktig pusselbit i arbetet med att begränsa förekomsten av långlivade organiska miljögifter i miljön.
-Man har länge vetat att miljögifterna finns överallt på jorden, även i de mest avlägsna och rena områdena. Tidigare har man trott att spridningen mestadels skett via luften. Nya rön visar att även spridningen via vatten är viktig, även om den går betydligt långsammare, berättar Darya Kupryianchuk. Sedan 2010 arbetar hon med att utveckla passiva provtagare för vattenmiljöer, och hon är mycket glad över möjligheten att få delta i Aqua-GAPS.
-Det är spännande att arbeta med dessa frågor, och att få delta i ett så stort, globalt samarbete. Kontakten med andra forskare inom Aqua-GAPS ger viktiga utbyten av erfarenhet, och jag ser stora möjligheter till utökade samarbeten kring dessa frågor i framtiden.
Området i Södra Kvarken där EcoChange-forskarna placerat passiva provtagare lämpar sig väl för undersökningen, tack vare tillgången till bakgrundsdata från intilliggande områden och närheten till Umeå marina forskningscentrum med dess resurser. Dessutom ligger området i en del av Östersjön där problemen med långlivade organiska föroreningar är relativt stora.
Arbetet med Aqua-GAPS passar väl in med de olika ländernas överenskommelse kring hur dessa miljögifter ska hanteras, den så kallade Stockholmskonventionen. Konvention är en global miljö- och hälsoskyddskonvention för att skydda människors hälsa och miljön från långlivade organiska föroreningar. Konventionen omfattar både produktion, användning, avfallshantering, oavsiktligt bildning och miljöövervakning. Sverige har ratificerat konventionen, och förutom Sverige är 178 länder parter till konventionen. Förhoppningsvis kommer arbetet inom Aqua-GAPS att bidra med viktig information för arbetet inom konventionen i strävan mot en miljö fri från de långlivade organiska föroreningarna.
För mer information, kontakta:Darya Kupryianchyk, forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet
darya.kupryianchyk@umu.se
Vetenskaplig artikel om Aqua-GAPS
Redaktör: Kristina Viklund