NYHET
Mer än var tjugonde svensk lider av sjukligt kraftig svettning. Vardagliga situationer som att skaka hand eller prova kläder kan bli en plåga för den svettige. Lyckligtvis finns behandling som fungerar. Kostnaden gör dock att den bör prioriteras till rätt personer och kroppsdelar. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Betydligt fler än vi tidigare trott uppger att de lider av kraftiga svettningar. Eftersom det råder ett socialt stigma kring besvären drar sig många för att söka hjälp och fångas därför inte upp i vårdstatistiken, säger Alexander Shayesteh Afshar, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I sin avhandling har Alexander Shayesteh Afshar gjort enkäter bland 5000 svenskar. Svaren visade att 5,5 procent lider av primär hyperhidros, det vill säga sjukligt kraftig svettning. Man har tidigare antagit att det bara skulle handla om 1-2 procent av befolkningen. Den högre siffran i enkätsvaren stämmer dock relativt väl med andra studier från Tyskland och USA.
Att svettas är naturligt och nödvändigt för att viktiga kroppsorgan ska hålla rätt temperatur. För den som lider av hyperhidros kan svettningen däremot skena på ett sätt som inte har något samband med kroppens temperaturreglering. Det är dock långtifrån alltid som den drabbade ser det som en sjukdom. Särskilt män tycks ha en motvilja mot att söka vård för sina besvär. I avhandlingen har man därför också gjort djupintervjuer med 15 särskilt svettiga män.
– För en del hårt drabbade styr svettningen en stor del av livet. Det handlar om allt från att bära vissa kläder till att helt undvika situationer där man är rädd att det ska upptäckas att man är svettig. Det kan leda till social isolering och psykiska problem, säger Alexander Shayesteh Afshar.
Flera män uppgav att de hade blivit nonchalant bemötta när de försökte diskutera sin svettning i samband med att problemen debuterade i tonåren. Det bidrog till en osäkerhet kring hur de skulle hantera besvären längre fram i livet.
– Den glada nyheten är att det faktiskt går att behandla sjuklig svettning. Det är dock en dyr behandling så därför är det viktigt att prioritera att de med svårast svettning får behandling av de kroppsdelar där det stör mest, säger Alexander Shayesteh Afshar.
Den behandling som studerades i avhandlingen var med botulinumtoxin, botox, som injiceras för att blockera svettkörtlar. Botoxbehandlingen började ge effekt efter två veckor och behandlingen höll sedan i sig i cirka nio månader. Botoxbehandlingen visade sig både fungera fysiskt mot svettningen och minska den oro och ångest som svettningen annars gav upphov till.
Botoxbehandlingen har relativt få biverkningar. Nackdelen är främst att behandlingen måste upprepas regelbundet och att den är kostsam. Kraftig svettning i armhålorna och i händerna var det som enligt enkäterna påverkade livskvaliteten mest och som därför bör prioriteras i ett läge med begränsade vårdresurser.
Alexander Shayesteh Afshar är specialist i allmänmedicin och dermatologi-venereologi. Han arbetar som överläkare på hud- och STD-kliniken på Norrland universitetssjukhus i Umeå.
Alexander Shayesteh Afshar, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 20 april sin avhandling med titeln: Primär hyperhidros. Förekomst och påverkan på individen. (Engelsk titel: Primary hyperhidrosis. Prevalence and impacts for the individual) Fakultetsopponent: Professor Lennart Emtestam, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Elisabet Nylander. Tid: Kl. 09-00-12-00. Plats: Norrlands universitetssjukhus, målpunkt Y-Yss, Lionsalen, rum 7-440, Umeå.