NYHET Ett nytt projekt i Abisko med aktivt deltagande av allmänheten syftar till att lära oss hur klimatforskning går till medan vi själva samlar in värdefulla data. CIRC-forskaren Keith Larson får närmare 500 000 kronor för etableringen av en forskningsstig som är det andra kommunikationsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel av Formas.
Keith Larson är forskare och projektkoordinator vid Climate Impacts Research Centre, CIRC, i Abisko. Foto: Ingrid Söderbergh
– Det känns toppen! Målet med projektet är att nå ut till besökare i Abiskoregionen, involvera dem i ett klimatforskningsprojekt och genom detta kommunicera hur vi genomför klimatforskning, säger Keith Larson, ledare av projektet och forskare på Institutionen för ekologi och miljövetenskap vid Umeå universitet.
För hundra år sedan genomförde botanikern Thore C. E. Fries en undersökning av snösmältning och vegetationens växlingar över årstiderna (fenologi) i den relativt nya nationalparken i Abisko (etablerades år 1909). Hans studie ägde rum längs en stig från foten till toppen av fjället Nuolja som ligger vid starten på Kungsleden – Sveriges mest kända vandringsled. När han vandrade uppför och nerför bergssluttningen cirka 150 gånger under studiens tre år kunde han förmodligen inte föreställa sig hur viktigt hans studie skulle bli 100 år senare.
Nu planerar Keith Larson i samarbete med Abiskos Vetenskapliga Forskningsstation, Svenskt Fenologinätverk och Naturum Abisko att upprepa Fries’ originalstudie under en treårsperiod. Studien kommer att moderniseras med klimatstationer och fenologikameror som ställs upp på toppen av fjället och vid trädgränsen för att komplettera de långsiktiga klimatdata som samlats in vid forskningsstationen sedan 1913.
– Möjligheten att kunna upprepa en studie 100 år senare i en region där uppenbara tecken på global uppvärmning finns är fantastisk. Abisko, och Arktis i stort, har haft en ökning med 1,5° Celsius i medelårstemperatur under det senaste århundradet, och det mesta av förändringen har skett under de senaste 30 åren. Dessutom har temperaturökningen i Abisko resulterat i en signifikant upptining av permafrost och en trädgräns som krupit uppåt så mycket som 30-40 meter, säger Keith Larson.
För att öka styrkan i projektet driver Keith Larson medborgarforskningsprojektet på samma forskningsstig. Allmänheten kommer i lättolkade och interaktiva experiment kunna hjälpa till med att dokumentera effekterna av 100 års klimatförändringar i Abisko. De ska samla in data på cirka 20 viktiga växtarter och ta fotografier för att dokumentera fenologiska förändringar. Fenologistudierna följer växterna från det ögonblick som snön försvinner, via groning, blommande och död på hösten när det blir köldgrader.
Med hjälp av en mobilapp, som utvecklas av Svenska fenologinätverket, kan besökaren notera sina data och lagra fotografier. Längs med forskningsstigen kommer de också kunna läsa skyltar med information om klimatforskning i Arktis och de verktyg som behövs, för att förstå hur forskningen utförs och själva kunna jämföra sina resultat direkt med den ursprungliga studien från 1917.
– Vi beräknar att inviga forskningsstigen runt midsommar. Att gå längs stigen kräver inte god kondition, man kan också gå en del av stigen eller ta liften till toppen och vandra ner i stället, säger Keith Larson.
Intresserade (Abisko) besökare uppmanas att kontakta forskare på AbiskoCitizenScience@gmail.com
Climate Impacts Research Centre bedriver forskning och undervisning med fokus på klimateffekter på akvatiska och terrestra ekosystem i arktiska och alpina miljöer. Forskningen integrerar biogeokemi och ekologi med målet att öka förståelsen för nuvarande och framtida förhållanden. Verksamheten är baserad till Abisko Naturvetenskapliga station, 20 mil norr om polcirkeln (68.35° N, 18.82° E).
http://www.emg.umu.se/forskning/circ/
Keith Larson, forskare vid Climate Impacts Research Centre, Umeå universitetTelefon: 090-786 50 29
E-post: keith.larson@umu.se
Pressfoto för nedladdning. Foto: Ingrid Söderbergh
Redaktör: Ingrid Söderbergh