NYHET Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 58,5 miljoner till två forskningsprojekt inom medicin och naturvetenskap vid Umeå universitet. Projekten leds av forskarna Gemma Atkinson och Ellen Dorrepaal. Båda forskningsprojekten bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.
I ett av forskningsprojekten ska aktiviteten under snötäcket i Arktis mätas. Experimenten utförs vid Umeå universitets Climate Impacts Research Centre i Abisko.
BildScott Wilson– Det här är ett fantastiskt kul besked! Fleråriga anslag av den här storleken betyder mycket för möjligheterna att bedriva högklassig och långsiktig forskning, och ökar chanserna för viktiga vetenskapliga genombrott. Umeås två beviljade grundforskningsprojekt, som handlar om verktyg för att styra bakteriers tillväxt och klimatförändringar i Arktis, visar också på vilken stor bredd vi har inom framstående forskning, säger rektor Hans Adolfsson.
I det första av de beviljade Umeåprojekten ska forskarna studera de toxin- och antitoxinsystem som dramatiskt påverkar bakteriers fysiologi och tillväxt, och skyddar mot virusinfektion. Målet är att identifiera alla dessa system i bakteriers genom; förstå hur systemen fungerar och utveckla verktyg som kan användas för att kontrollera bakteriers fysiologi, till exempel styra bakteriers tillväxt eller produktion av molekyler som är viktiga inom industri eller medicin.
Det andra Umeåprojektet handlar om att undersöka hur det ofta varma mikroklimatet under snötäcket i Arktis påverkar utsläppen av växthusgaser. Forskarna ska mäta hur pass aktiva växter, svampar och bakterier är under snön; hur aktiviteten påverkar utsläppen av växthusgaser och hur dessa processer kan påverka ett framtida klimat.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat totalt 541 miljoner kronor till 18 framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott.
– Det som är extra glädjande med denna omgång är att 60 procent av projekten som beviljats anslag leds av kvinnor. De ansökningar som universiteten tidigare år prioriterat har haft betydligt färre kvinnliga huvudsökanden, det visar att universiteten nu hörsammat vår uppmaning om jämnare könsfördelning och att de kvinnliga huvudsökandena klarar den internationella utvärderingen minst lika bra, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Gemma Atkinson vid Institutionen för molekylärbiologi.
BildMattias PetterssonHuvudsökande: Gemma Atkinson, Umeå universitet
Projekttitel: Decoding bacterial toxin-antitoxin systems: from high-throughput discovery to molecular mechanisms and biotechnology
Beviljat anslag: 29,6 miljoner kronor för ett femårigt projekt.
Medsökande: Vasili Hauryliuk och Magnus Wolf-Watz, Umeå universitet; och Herwig Schüler, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Många bakterier har flera outforskade genpar, där den ena genen tycks koda för ett toxin och den andra för ett antitoxin. Toxinet fungerar som ett gift som hindrar bakterien att växa, medan antitoxinet motverkar denna effekt på olika sätt. Systemen fungerar med andra ord som en sorts av- och på-knapp för olika processer i bakterier. Idag finns en begränsad kunskap om systemen, till exempel hur de används och varför det finns så många. Det är också oklart hur många som egentligen finns.
För att enklare kunna identifiera systemen har Gemma Atkinson, tillsammans med sin forskargrupp, utvecklat en prototyp till ett dataverktyg. Med hjälp av verktyget har forskarna hittills hittat flera tidigare okända system och nya funktioner hos toxiner, till exempel en familj av antitoxiner, så kallade Panacea, som kan neutralisera flera hundra olika, obesläktade toxiner. I dagsläget är det mesta okänt om denna proteinfamilj.
I det här projektet ska forskarna vidareutveckla dataverktyget, och utföra biokemiska strukturella analyser för att förstå hur toxiner och antitoxiner fungerar i bakteriecellen. Målet är bättre kunna kontrollera bakteriers fysiologi och tillväxt, och ta fram en stor kollektion av verktyg, för att, exempelvis, styra celler att producera särskilda protein eller molekyler, som kan vara av intresse för industri och utveckling av nya läkemedel.
Ellen Dorrepaal, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
BildChristian EdelstamHuvudsökande: Ellen Dorrepaal, Umeå universitet
Projekttitel: Year-round climate feedbacks of winter phenological (mis)matches of plants and microbes across the Arctic
Beviljat anslag: 28,9 miljoner kronor för ett femårigt projekt.
Medsökande: Johan Olofsson, Umeå universitet; Karina Engelbrecht Clemmensen och Sara Hallin, SLU.
Kontaktinformation
Det arktiska året karaktäriseras av en lång vinter och en kort sommar. Men även under delar av den mörka och kalla årstiden fortsätter djur, växter och mikroorganismer att vara aktiva, åtminstone i det varma mikroklimatet under snön. Dessa ekosystem kan spela en viktig roll för kommande klimatförändringar, särskilt eftersom hälften av växthusgaserna i Arktis frigörs på vintern. Idag finns väldigt begränsad kunskap om hur aktiviteten under snötäcket ser ut.
Det övergripande målet med det här forskningsprojektet är att ta reda på hur växters, svampars och bakteriers aktivitet varierar under den kalla delen av året i Arktis; hur aktiviteten påverkar helårsomsättningen av kol och kväve, och vad det betyder för klimatet i framtiden. Kan exempelvis växter vara aktiva och ta upp det kväve som frigörs av mikrober under vintern, eller finns risk att kvävet läcker ut till vattendrag under snösmältningen? Vad får olika scenarion i såfall för effekt på kommande klimatförändringar?
I projektet görs helårsmätningar av hur kol och kväve omsätts av växter och mikrober vid olika typer av vinterförhållanden. Experimenten utförs i stor och liten skala vid Umeå universitets Climate Impacts Research Centre i Abisko.
Mer information:
18 forskningsprojekt beviljas totalt 541 miljoner kronor