NYHET Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet ska ge djupare förståelse av vilka mekanismer på molekylnivå som coronaviruset använder för att infektera och föröka sig i mänskliga celler. Förhoppningen är att det på sikt ska leda till läkemedel som hejdar viruset. Projektet får nu en skjuts framåt av en donation på två miljoner kronor från ett par i Umeå.
En global viruspandemi har varit på gång flera gånger innan till slut ett speciellt virus i coronafamiljen, SARS-CoV-2, förra vintern slog till och världen drabbades av covid-19. Att en pandemi förr eller senare skulle bryta ut, var dock ingen överraskning för forskarna.
– Med snart åtta miljarder människor på jorden, ökat resande, utarmad biologisk mångfald och användning av djur på ett inte alltid hållbart sätt inom livsmedelsindustrin, utsätter vi oss idag för kända men även hittills okända virus på ett helt annat sätt än någonsin tidigare i mänsklighetens historia, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.
Det faktum att vården saknar motmedel mot många virus har länge varit en tickande bomb och har föranlett världshälsoorganisationen WHO att utlysa globalt nödläge sex gånger under de senaste tolv åren. Pandemibekämpningen har hittills handlat om distansering, smittspårning och vaccination. Problemet är att det hela tiden finns en risk för att nya pandemier bryter ut som orsakas av andra virus eller av mutationer av coronaviruset som vaccinet inte biter på. Och att utveckla nya vacciner tar som vi har sett tid, trots att det denna gång har gjorts i rekordfart
Med antivirala läkemedel som istället biter på själva viruset eller åtminstone gör att viruset får svårare att infektera kroppen, skulle väldigt mycket vara vunnet. Då skulle man i framtiden kunna kväsa virusutbrott innan de hinner orsaka globala pandemier. Men idag saknas sådana effektiva antivirala läkemedel mot flertalet virus, däribland alla virus i coronafamiljen.
Projektet Coronavirus-värdcellsinteraktioner: betydelse för tropism, behandling och patogenes, som nu alltså får ett rejält tillskott genom donation av två makar i Umeå, drivs av Niklas Arnbergs forskargrupp vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Projektet handlar bland annat om att på minsta möjliga mikronivå förstå hur coronaviruset bär sig åt när det tar sig in i kroppens celler. Denna förståelse kan i sin tur göra det möjligt att hitta sätt att störa viruset, så att det aldrig lyckas ta över cellen och föröka sig.
– Realistiskt sett kommer världens alla forskare och läkemedelsföretag tidigast få fram antivirala läkemedel mot den nuvarande covid-pandemin runt kommande årsskifte. Vårt projekt bör i första hand betraktas som ett arbete på lång sikt, som förhoppningsvis kan leda till att vi kan utveckla läkemedel mot framtidens coronavirus-orsakade utbrott och pandemier. Vi kan givetvis inte heller lova att vi lyckas. Men varje tillskott i finansiering ökar möjligheten att komma framåt i forskningen, säger Niklas Arnberg.
