NYHET Med digitala lösningar kan läkare vara med på distans i undersökning och behandling inom akutvård på sjukstugor i glesbygd. Men det innebär också förändrade yrkesroller och ökat ansvar för den personal som är på plats i sjukstugorna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Hanna Morian. Doktorand vid Institutionen för omvårdnadBildHans Karlsson
– Resultaten visar att detta sätt att bedriva akutsjukvård med sjukstugor i glesbygd och läkare på distans fungerar, men det kräver rätt stöd och utbildning för att möta unika utmaningar i digitala vårdteam, säger Hanna Morian, doktorand vid Umeå universitet.
unika utmaningar i digitala team
I glesbygdsområden, där avstånden är långa och sjukvårdsresurserna begränsade är sjukstugorna livsviktiga. Vid Västerbottens sjukstugor samarbetar sjuksköterskor och undersköterskor under jourtid på plats med en läkare som deltar via videolänk.
Hanna Morians avhandling vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet utgår från frågeställningen hur teamarbete fungerar när inte alla deltagare är på samma plats och använder teknik i akuta situationer.
Avhandlingen visar att digitala lösningar gör det möjligt för läkaren att snabbt vara med i undersökning och behandling, även om de befinner sig långt borta. Men det är inte samma sak som att vara fysiskt på plats. Läkaren saknar möjligheten att fysiskt undersöka patienten, vilket gör bedömningarna svårare och ibland frustrerande.
Samtidigt får sjuksköterskor på plats vid sjukstugan, ta ett större ansvar som den högst utbildade i rummet. Många uppskattar utmaningen och det utökade ansvaret, men det skapade också en ökad arbetsbelastning och en viss oro, särskilt när formell utbildning för de nya uppgifterna saknas.
Undersköterskorna beskriver en närmare och mer personlig kontakt med patienten när läkaren inte är fysiskt närvarande. Det stärker deras delaktighet i vården.
Tekniken möjliggör samarbetet, men den har också sina brister. Kommunikation på distans tar längre tid och små signaler som kroppsspråk och blickar är svåra att uppfatta via en skärm. Risken för missförstånd ökar och det kan påverka samarbetet negativt.
Idag finns det ingen formell utbildning för digitala vårdteam, till skillnad från traditionella team där alla arbetar på samma plats. För att digitala team ska fungera tryggt och effektivt krävs träning i att använda teknik, tydlig fördelning av roller och arbetsuppgifter samt kunskap i att leda och kommunicera på distans.
– Digitala lösningar är en viktig del av framtidens sjukvård i glesbygden. Det gör det möjligt för patienter att snabbt få hjälp, även när läkaren är långt borta. Men för att denna typ av vård ska fungera behöver vi satsa på utbildning och stöd för vårdpersonal, säger Hanna Morian.
Avhandlingen bygger på fyra studier där sjuksköterskestudenter, läkarstudenter, personal från akutmottagningen i Umeå samt personal från sjukstugorna i Västerbotten har deltagit. Data samlades in mellan 2019 och 2021 för att undersöka hur teamarbete fungerar i akuta situationer när läkaren inte är fysiskt på plats. Detta gjordes genom videoinspelning av simulerade teamövningar, där läkaren deltog via digital teknik, medan resten av teamet befann sig i akutrummet med patienten. För att fånga personalens perspektiv på distansarbete i akuta situationer genomfördes fokusgruppsintervjuer som ljudinspelades för analys.
Hanna Morian har tidigare mångårig erfarenhet som barnmorska.
Fredag 7 februari 2025 försvarar Hanna Morian, Institutionen för Omvårdnad sin avhandling ”Jag blir dina förlängda armar” Hur avstånd och teknologi omdefinierar teamarbete i rurala distribuerade akutteam. Disputationen äger rum klockan 09.00 i Aula Biologica, Biologihuset, Umeå Universitet. Opponent är adjungerad professor Carina Elmqvist, Linnéuniversitetet. Huvudhandledare är Maria Härgestam,
