Dialog och digital kommunikation i svenska kommuner

André Baltz, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap.

BildPer Melander

Alltifrån att informera om hur du ansöker om skolskjuts till att lösa större samhällsproblem tenderar att bli kommunikationsfrågor

Lagar, regler, normer, krav och förväntningar utgör förutsättningar för kommuners arbete med dialog och digital kommunikation berättar André Baltz. I avhandlingen svarar representanter på hur kommuner prioriterar och anpassar vad som de ska kommunicera; de signalerar om vad som är lämpligt. 

– Vad som ska kommuniceras är också föremål för förhandlingar i organisationen. Professioner kan till exempel se kommunikation på olika sätt och därmed också dra olika slutsatser om hur och varför man som myndighet ska kommunicera. De gäller också chefer på olika nivåer, medborgare och externa aktörer med intresse i organisationen, säger André Baltz.

– Man kan till exempel tycka att varumärkesbyggande och marknadsföring är ett slöseri med skattepengar, men för politiker och en del tjänstepersoner kan det snarast framstå som rationella lösningar på en rad olika problem. För vissa kommuner handlar det om överlevnad – kommer det inte mer människor och investeringar till kommunen klarar man inte framtidens samhällsservice.

Både möjligheter och utmaningar

Han framhåller vidare att kommunikation framstår som något som kan formas och tillgripas i olika sammanhang, men ofta handlar det om att lösa ett problem. Alltifrån att informera om hur du ansöker om skolskjuts till att lösa större samhällsproblem tenderar att bli kommunikationsfrågor. Det medför både möjligheter och utmaningar för kommunikatörer och andra som arbetar med kommunikationsfrågor i kommuner.

– Kan man visa att kommunikationen gör nytta kan man såklart få ännu mer resurser att lägga på kommunikationen, samtidigt vet vi att många strukturella problem kräver politiska lösningar och att det finns begränsat med resurser. Det finns även en frustration även inom kommunikatörskollektivet, man får så att säga ”omöjliga” uppdrag.

Dialog och sociala medier

En blick på kommuners närvaro och anpassning till Facebook över tid påvisar en övergång från administrationens skrivna till de sociala mediernas visuella kultur. Även om Facebooksidorna fortfarande påminner mycket om den kommunala hemsidan går det att skönja en något lättare stämning och språkbruk. Inblandat i samhällskommunikation och marknadsföring finns även embryon av lägerelden.

– På sociala medier, till skillnad från mycket annan kommunikation, kan man se tendenser på kommunikation där det primära syftet är socialt. Det handlar om vardagliga aspekter, som att tala om vädret eller hur vackra träden är vid höstens intåg. Det är något väldigt mänskligt, men min tolkning är att det blir ett sätt att stärka relationen till medborgaren och ”testa" ifall kommunikationsvägen är öppen.

André Baltz säger vidare att dialogarbete är något som är mindre vanligt i sociala medier. Svenska kommuner är duktiga på att nyttja sociala mediers tekniska infrastruktur för att sprida information, men mindre så när det kommer till den sociala infrastrukturen.

– På de kommunala Facebooksidor jag studerat mellan 2009 och 2018 kan man inte säga att det sker någon ”dialog”, kommunerna tydliga med att dialog ska ske någon annanstans, och allra helst ”off-line”.

Dialog är tids- och resurskrävande, ofta finns det även en strävan mot att kunna kvantifiera åsikter och röster som förstås stå vid den politiska sidlinjen. 

– Tjänstepersonerna jag intervjuat framhåller dialog och i förlängningen deltagande som något väldigt viktigt, inte minst genom att de leder fram till bättre beslutsunderlag och att människor som annars kanske inte gör sin röst hörd får möjlighet att delta.