NYHET Konstnärliga synliggöranden av samiska kritiska perspektiv på samtiden har på senare tid nått stor uppmärksamhet. Frågor om kolonialism och dekolonisering har väckts och tagit plats på såväl klassiska konstarenor som i andra offentliga miljöer: gatan, protestarenor, sociala medier. Moa Sandström, Umeå universitet, visar i en ny avhandling hur sådan konst fungerat både för att medvetandegöra en större allmänhet om dessa frågor och för att skapa en rörelse.
Moa Sandström, doktorand, Samiska studier
BildFrieda Sandström ReidDiversiteten i gestaltningarna av samiskt motstånd vittnar inte bara om ett heterogent Sápmi, utan skapar också förutsättningar för icke-samer att identifiera sig med aspekter av den samiska rörelsen
– De vanligaste reaktionerna jag möter när jag berättar om vad avhandlingen handlar om är antingen ett smått skamset ”Jag kan ingenting om samer”, eller ett ”Å, så spännande, det händer så mycket just nu!”. Båda dessa vittnar om den låga synlighet samiska frågor länge haft i Sverige, och om hur samiska konstnärer och aktivister bidragit till att röra om i offentlighetens gryta på sätt som närmast tvingat folk att se, säger Moa Sandström.
Med avstamp i fyra idag aktiva samiska konstnärers verk och verksamhet, och särkilt fokus på relationen Sverige-Sápmi, undersöks i avhandlingen samtida konstaktivism – artivism – i relation till begreppet dekolonisering. Att motverka just osynligheten, eller osynliggörandet, av samiska perspektiv i Sverige är något som konstnärerna i projektet lyfter fram som ett viktigt motiv för sin verksamhet.
Osynliggörandet av koloniala aspekter av Sveriges och Sápmis relation är också ett av de huvudsakliga narrativ som framträder i de studerade konstverken. Dessa berättelser bidrar inte enbart till att medvetandegöra konstens mottagare om samiska kritiska perspektiv, utan motiverar även till opposition gentemot fortsatta koloniala processer. Här menar Moa Sandström att artivismen fungerat både för att sätta frågan om dekolonisering i rörelse, och för att aktivera en rörelse kring frågan om dekolonisering.
– I avhandlingen har jag tagit fasta på tre inriktningar i denna rörelse. Den första handlar om hur artivismen används för att synliggöra och behandla frågor om kolonialism i den samtida och historiska svensk-samiska relationen.
– Den andra handlar om hur artivismen används för att både gestalta, och motivera till, en reaktiv motståndsrörelse mot fortsatta koloniala processer. Den tredje inriktningen är mer proaktiv och handlar om hur artivismen används för att skapa en frihetsrörelse som vänder sig bort från det koloniala – som gör plats för samiska föreställningar, värdegrunder och praktiker.
Även om kravformuleringar gällande samiska rättigheter, beskydd av samiska marker, och uppmaningar att stå upp för sin samiska identitet är framträdande i materialet, är det samtidigt tydligt att detta arbete på många sätt står, och ställs, i relation till andra progressiva rörelser.
Olika former av alliansskapande med exempelvis urfolksrörelser, klimat- och miljörörelser och queerrörelser sker både i arbetet ”bakom kulisserna” och belyses explicit genom konstnärliga gestaltningar och med verktyg relaterade till sociala medier, som exempelvis hashtaggar.
– Diversiteten i gestaltningarna av samiskt motstånd vittnar inte bara om ett heterogent Sápmi, utan skapar också förutsättningar för icke-samer att identifiera sig med aspekter av den samiska rörelsen. Det möjliggör för olika typer av alliansskapande som inte enbart vilar på solidaritet mellan olika grupper.
– Här finns gemensamma målsättningar och visioner om hur vi kan förhålla oss till varandra och planeten, bortom separation, dominans, exploatering och föreställningar om evig tillväxt som ledstjärnor.
Avhandlingen Dekoloniseringskonst. Artivism i 2010-talets Sápmi finns publicerad digitalt
Fredag 9 oktober försvarar Moa Sandström, i ämnet Sámi dutkan/Samiska studier, sin avhandling med titeln: Dekoloniseringskonst. Artivism i 2010-talets Sápmi.
Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00, Hörsal B, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Pga rådande pandemi-restriktioner kommer deltagande på plats att vara begränsad, och disputationsakten möjlig att delta vid online.
Föranmälan krävs oavsett deltagarform, via följande länk senast 5 oktober. Opponent är Martin Hultman, docent i vetenskaps- teknik- och miljöstudier vid Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation, Chalmers, Stockholm.