”Den internationella fascismens ledare”

Mikael Rahm

BildPer Melander

Att kunna känna igen en fascism som återkommer i nya former är av stor vikt idag för att kunna förstå samtida politiska rörelser och deras historiska grundvalar

Mikael Rahm säger vidare att Engdahl påbörjade sitt politiska engagemang redan under mellankrigstiden och han framhärdade i sin politiska övertygelse även efter fascismens nederlag 1945.

– Efter kriget sökte han, tillsammans med andra europeisk fascister, rädda fascismens idéer genom att klä dem i nya ord.

I Mikael Rahms doktorsavhandling undersöks Per Engdahls politiska tänkande från 1930 till 1968 och övergången från fascism till nyfascism.

– Engdahl kallade under 1930-talet sin politiska åskådning för ”nysvensk socialism” och menade att den socialism som han eftersträvade betydde gemenskap. Den stod således i motsats till marxismens klasskamp och den demokratiska parlamentarismens partikamp. I stället menade Engdahl att han strävade efter att upprätta en nationell folkgemenskap.

”En tredje väg”

Mikael Rahm beskriver hur Engdahl efter andra världskrigets slut och fascismens nederlag, omformulerade sina idéer och började beteckna den nysvenska ideologin som ”reformism” eller ”socialreformism”. Att han under efterkrigsperioden kom att fokusera på europeiskt samarbete och idén om ett enat europeiskt rike, som skulle kunna hävda sig som en tredje makt gentemot USA och Sovjetunionen, och som kunde utveckla en egen ”tredje väg”.

– Engdahl var med och skapade ett nätverk av europeiska nyfascister med den så kallade Malmörörelsen som grundades 1951. Genom denna organisation var han med och omformulerade fascismen till en europeisk nyfascism som var centrerad kring idén om en europeisk kulturgemenskap.

– Engdahl var dock även efter 1945 till stor del fast i en nostalgisk fascism från mellankrigstiden, men han introducerade också vissa nya idéer och omformuleringar som särskilt blivit av betydelse för senare högerradikala rörelser. Han påbörjade bland annat en omformulering från ras till kultur, förespråkade metapolitiskt arbete och internationellt samarbete av nationalister.

Viktigt för att förstå nutidens fascism

Även om Engdahl till stor del förefaller bortglömd, och i Sverige främst är ihågkommen genom ett uttalande av Ingvar Kamprad som kallade Engdahl för en ”stor människa”, så lever hans intellektuella arv vidare.

– Att känna till detta och att kunna känna igen en fascism som återkommer i nya former är av stor vikt idag för att kunna förstå samtida politiska rörelser och deras historiska grundvalar.