NYHET Den senaste tiden har Umeå universitet figurerat en del i media och debattforum med anledning av en planerad sommarkurs. Rektor Hans Adolfsson vill med anledning av det klargöra hur han och universitetet ser på debatten och följderna av den samt hur viktig den akademiska friheten är vid sådana här tillfällen.
Rektor Hans Adolfsson.
Foto: Mattias Pettersson– Först av allt vill jag slå fast att debatt, diskussion och ifrågasättande är nödvändiga och naturliga inslag inom all forskning och utbildning, helt enkelt en del av vårt akademiska DNA. Det är en viktig väg mot ny kunskap, men det gäller att vi diskuterar och bemöter varandra på ett sätt så att alla kan delta utan att uppleva obehag eller känna sig påhoppade. Vi måste kunna skilja på sak och person. Samtidigt är vi alla människor som kan göra misstag och felbedömningar och då måste vi hjälpas åt att försöka ställa till rätta. Universitetet vilar på en akademisk värdegrund, som vi har arbetat mycket med de senaste åren, och jag kan bara konstatera att det arbetet behöver fortgå och ständigt hållas aktuellt, så att vi kan fortsätta att navigera rätt även när det blåser.
Debatten gäller en kurs som tagits fram vid Humanistisk fakultet i ämnet historia. Denna kurs har tidigare getts som historisk fördjupningskurs och institutionen avsåg att även erbjuda den som sommarkurs på avancerad nivå. Som sommarkurs gavs kursen den nya titeln ”Samer som ’folkstam’, ’ras’ och urfolk i vetenskap och politik”. Kursen handlar om hur urfolket samer historiskt har benämnts och beskrivits som social kategori, i såväl politik som vetenskap. Den kritik och de reaktioner som förmedlats i sociala medier, media, från andra forskare och samiska företrädare gäller i huvudsak, utöver kursens namn, om syftet med kursen är att ifrågasätta att samer officiellt erkänns som urfolk samt vem som har rätt att forska och undervisa om samiska frågor. Dessa påståenden är naturligtvis helt ogrundade och har bemötts av universitetet i en rad sammanhang.
Företrädare för fakulteten och institutionen har bemött kritiken i lokala medier och beklagat att kursens namn väckt oro och lett till missuppfattningar, men tydliggjort att syftet med kursen är att beskriva och problematisera de olika folkbegrepp som använts över tid avseende samer som social kategori. Ansvarig lärare har en omfattande erfarenhet av att undervisa om historisk metod och teori och de tidigare gånger kursen har genomförts under annan benämning har den inte föranlett debatt. Ytterst sker också utvecklingen av kurser kollegialt av lärarna och här gäller principen om akademisk frihet.
Utifrån den hårda debatten som i synnerhet riktades mot ansvarig lärare för kursen uppstod ett arbetsmiljöärende. Mot bakgrund av den uppkomna arbetsmiljösituationen samt av hänsyn till de studenter som skulle ha läst kursen beslutade ansvarig prefekt i samråd med berörd lärare att ställa in kursen. Detta beslut gav i sin tur kritik om att en cancelkultur existerar vid Umeå universitet.
– Umeå universitet har en nationellt viktig roll vad gäller samhällsrelevant och betydande forskning och utbildning i och om samiska frågor. Det är givetvis mycket olyckligt att en kurs ställs in av arbetsmiljöskäl, men hela diskussionen sätter också ljuset på hur vi som universitet arbetar med främjandet och värnandet av den akademiska friheten.
Hans Adolfsson förklarar att den här typen av beslut, att utveckla, starta, eller för den delen ställa in, en kurs eller ett program, alltid sker på institutions- eller fakultetsnivå i en kollegial process. En av grundpelarna i processen när någon vill starta en kurs eller bedriva forskning är att ha friheten att välja ämne och metod utifrån egen expertis, det som kallas akademisk frihet. Med akademisk frihet kommer också ett ansvar och det är många aspekter som måste vägas in.
– Vi kan i efterhand konstatera att namnet på den aktuella kursen borde ha diskuterats i en bredare grupp, så att de olika synpunkterna kunde ha kommit fram innan kursen annonserades. Men vi måste ändå klara av att föra diskussioner om sådana här frågor utan att det skapar obehag för enskilda lärare och forskare.
I kölvattnet av diskussionen runt den inställda kursen har det också i olika debattforum förekommit svepande kritik mot just samisk forskning. När det gäller forskningen så har den egna robusta peer review-system, där forskarna granskar varandra, något som gäller all forskning, även vid Umeå universitet.
– Den samiska forskningen vid Umeå universitet är en viktig del av vår verksamhet. Várdduo, universitetets centrum för samisk forskning, är Sveriges enda etablerade forskningsenhet för samisk forskning och urfolksforskning. Flera andra universitet i Sverige bedriver också samisk forskning och har forskare, forskargrupper och forskarnätverk kring samiska frågor. Den inbyggda systematiska granskning som kännetecknar forskning och som borgar för kvalitet är viktigt att lyfta fram när sådan svepande kritik mot ett helt forskningsfält förs fram, den är ofta väldigt svår att bemöta och helt enkelt inte sann. Det gör den typen av uttalanden både farliga och förkastliga, säger Hans Adolfsson.
Akademisk frihet innefattande såväl utbildningens som forskningens frihet är en grundpelare för all akademisk verksamhet. I arbetet med att värna och öka kunskapen om den akademiska friheten har samtliga 38 lärosäten som är medlemmar i Sveriges universitet och högskoleförbund, SUHF, ställt sig bakom ett ställningstagande för akademisk frihet och institutionell autonomi. I ställningstagandet betonas att det inte bara är lärosäten som ska främja och värna den akademiska friheten utan att det också vilar ett ansvar på såväl politiker som samhället i stort att skydda och stärka den akademiska friheten.
SUHF anser att det i grundlagen som allmän princip ska fastställas att den akademiska friheten ska skyddas, värnas och främjas. Hand i hand med detta vilar också ett ansvar på alla oss som är anställda eller studerar vid ett universitet. Det ansvaret handlar om att säkerställa att vårt arbete är vetenskapligt korrekt och etiskt hållbart. I det akademiska ansvaret ligger även vår relation till det omgivande samhället och vårt ansvar att upprätthålla allmänhetens förtroende för akademisk forskning och utbildning. Universitet och högskolor har ett bakomliggande samhällskontrakt som bygger på ett ömsesidigt utbyte och en ömsesidig respekt.
– Avslutningsvis vill jag åter poängtera att vi tillsammans måste fortsätta föra levande och konstruktiva diskussioner som för forskning och utbildning vid Umeå universitet framåt. Vi måste känna trygghet i våra grundläggande värden, och kunna skilja på sak och person. Det är bara tillsammans som vi kan nå resultat och skapa forskning och utbildning av högsta kvalitet.