NYHET Förvirringstillstånd, delirium, är vanligt hos äldre patienter som genomgått en hjärtoperation. Tillståndet är ofta svårt för vårdpersonalen att upptäcka utan anpassade skattningsinstrument och det är förknippat med längre vårdtider som ger ökade kostnader. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.
– I framtida riktlinjer i vården måste hänsyn tas till både bakomliggande och utlösande faktorerna för att förhindra delirium efter hjärtkirurgi, säger Nina Smulter, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperatv vetenskap vid Umeå universitet.
I sin avhandling visar Nina Smulter att akut förvirring eller delirium är mycket vanligt efter en hjärtoperation. I en studie i avhandlingen drabbades 55 procent av delirium. I avhandlingen identifierades att såväl bakomliggande faktorer som var kända före operationen som utlösande faktorer, händelser under och strax efter operation, bidrog till risk att utveckla delirium.
Hög ålder och diabetes är exempel på bakomliggande faktorerna. Bland utlösande faktorer identifierades att en ökad vätsketillförsel under operation bidrog till delirium, men också en längre tid med låg syremättnad i blodet under körning med hjärt-lungmaskin. På intensivvårdsavdelningen bidrog en ökad respiratortid samt förhöjd kroppstemperatur och förhöjd natriumkoncentration i blodet till risk att drabbas av delirium.
Tidigare forskning har visat att vårdpersonal har svårt att upptäcka delirium. Tillgängliga skattningsskalor är oftast framtagna för forskningsändamål och är tidskrävande och svåra att använda i dagligt arbete. Överlag påvisades brister i den kliniska vardagen hur delirium dokumenteras, både i slutanteckningar och i den kliniska databasen för kvalitetskontroll.
– Slutanteckningarna är ofta den enda form av kommunikation mellan avdelningar och andra sjukhus. Att inte rapportera en patientens episod av delirium kan innebära att patienten inte får rätt behandling i nästa skede, säger Nina Smulter.
Avhandlingen visar även på att patienter med delirium symtom har en längre vårdtid på intensivvårdsavdelningen än de utan symtom, vilket resulterade i en ökad vårdkostnad. Detta var oberoende av hjärtkirurgiskt ingrepp. För dem med deliriumsymtom sågs ingen skillnad i kostnaderna mellan åldersgrupperna under och över 70 år eller mellan män och kvinnor.
Avhandlingen baseras på studier med två grupper av patienter som hjärtopererats vid thoraxkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. I den första gruppen ingick 142 patienter över 70 år som opererade 2009. Deras tillstånd skattades före och efter operationen. Riskfaktorer analyserades samt skattningsinstrument och dokumentationen av delirium utvärderades. Den andra gruppen inkluderade 1879 patienter i varierande ålder opererade mellan 2014 och 2017. Data ur den kliniska databasen värderades mot vårddygnskostnader och ställdes i relation till delirium.
Nina Smulter tog sjuksköterskeexamen 1994 i Vasa i Finland och har senare arbetat som sköterska på thorax vårdavdelning i Umeå. Idag arbetar hon som adjunkt vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå Universitet.
Nina Smulter, Institutionen för kirurgisk och perioperatv vetenskap, försvarar fredag 28 september sin avhandling med titeln: Delirium efter hjärtkirurgi: riskfaktorer, bedömningsmetoder och kostnader. (Engelsk titel: Delirium after cardiac surgery: risk factors, assessment methods and costs) Fakultetsopponent Henrik Bjursten, Institutionen för klinisk vetenskap, Thoraxkirurgi, Lunds universitet. Huvudhandledare: Karl-Gunnar Engström. 2018-09-28
Tid: 09.00 - 12.00. Plats: Vårdvetarhuset, Aulan, Umeå.
