NYHET Snöflingor är vackra, tunna, sexkantiga små konstverk. De formas av temperaturen och luftfuktigheten under sin färd ner genom atmosfären mot marken. Men varför är egentligen snön vit och varför är ingen snöflinga den andra lik? Och, blir det en vit jul i år? Patrik Norqvist, fysiker vid Umeå universitet, berättar mer om fenomenet snö.
Snö är fruset vatten, alltså is. Varje snöflinga har en helt unik geometrisk form, men oftast har de sex armar. Foto: Mostphotos.
Varje snöflinga, snöstjärna, är unik och bildas av iskristaller. Dessa iskristaller bildas i molnen när vattenånga kyls ner och temperaturen är mellan 20 och 40 minusgrader. När iskristallerna börjar falla ner mot marken bildas de tunna och platta snöstjärnorna. Temperaturen har stor betydelse för vilken storlek och form snöstjärnorna får. Vid temperaturer mellan minus 12 och minus 16 bildas de klassiska sexkantiga stjärnorna.
Varför är ingen snöflinga den andra lik?
– En snöflinga består av miljarder och åter miljarder vattenmolekyler. Molekylerna kan fästas på flera sätt vid varandra och de antal kombinationer som finns med alla dessa molekyler är nästan oräkneliga. Det finns nog snöflingor som är extremt lika, men om man är petig så finns det nog någon molekyl som saknas eller som placerats annorlunda, säger Patrik Norqvist, fysiker vid Umeå universitet.
När snöstjärnorna faller genom fuktig luft nära noll grader får de en fukthinna, vilket gör att snöstjärnorna kan fastna på varandra och bildar större snöflingor. Särskilt stora snöflingor kallas lapphandskar.
Varför blir det kramsnö vid temperaturer kring noll?
– När det är nollgradigt har vi en blandning av vatten och iskristaller i snön. Kristallerna kan röra sig lättare eftersom vi har en blandning av lättrörligt flytande och fast materia och snön kan därför lättare omformas och komprimeras. En komprimerad boll håller dessutom ihop bättre än en lös boll, förklarar Patrik Norqvist.
Kärt barn har många namn. Snötäcket som snöflingorna bildar kan beroende på dess egenskaper exempelvis kallas dagsmeja, firn, klubbsnö, klibbsnö, konstsnö, kramsnö, nysnö, pulversnö, skare, snöslask, spårsnö eller upplega.
I vårt klimat kan snötäcket ligga kvar en hel vinter. SMHI mäter snödjup varje dag och för statistik. Om en del av snön blir kvar sommartid, och om detta händer sommar efter sommar, kan en glaciär växa till. En glaciär definieras som en årligen ackumulerad och omsatt massa av is och snö som har börjat röra sig, av sin egen tyngd.
Snön tillför marken stora vattenmängder när den smälter om våren, vilket medför att höjden i vattendrag stiger och att vårflod bildas med strida strömmar. Hos oss står snön för en viktig del av vattenförsörjningen. Snö har också en god värmeisolerande funktion som förhindrar att växter förfryser under vintern.
Varför är snön vit trots att den är gjord av genomskinliga kristaller?
– Snön är mycket oregelbunden och tunn och även om ljuset bara ibland reflekteras mot ytan så kommer ljuset att studsa flera gånger mot ytan och blandas med annat ljus. Blandat ljus är vitt. Hackar man färgade saker i små oregelbundna former blir det ofta vitare, säger Patrik Norqvist.
En vit jul innebär att marken är täckt med en centimeter snö på juldagen. Enligt SMHI är sannolikheten för en vit jul i Umeå hela 80–89 procent.
Tror du det blir en vit jul i år?
– Ja, det tror jag, jag använder bara statistik då jag svarar, de flesta jular i Umeå är vita.
Källor: SMHI, Wikipedia
Redaktör: Ingrid Söderbergh