NYHET Nobels fredspris 2023 till människorättsaktivisten Narges Mohammadi är inte bara viktigt för kvinnors kamp i Iran, det har betydelse för långt mer än så, enligt forskare vid Umeå universitet. – Dessa aktivister spelar inte bara roll för kvinnor, för människor i Iran, utan för mänskligheten världen över. Det är viktigt för oss alla att denna kamp stöds, säger Linda Berg, etnolog och docent i genusvetenskap.
Illustration av Narges Mohammadi, mottagare av Nobels fredspris 2023.
BildNiklas Elmehed © Nobel Prize OutreachNobels fredspris går i år till människorättsaktivisten Narges Mohammadi, som under årtionden varit en central person i kampen för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Hon är en av grundarna till Iranian National Peace Council, som består av författare, artister, advokater och aktivister som arbetar för mänskliga rättigheter i Iran och hon är engagerad i Defenders of Human Rights Centre, som förser politiska fångar med försvarsadvokater. Hon har återkommande blivit gripen och fängslad för sin kamp och sitter sedan 2016 i Evinfängelset i Teheran.
Nobelpriskommitéens motivering lyder: "För hennes kamp mot kvinnoförtrycket i Iran och hennes kamp för att främja mänskliga rättigheter och frihet för alla".
Forskare vid Umeå universitet tycker att valet av Narges Mohammadi är väl motiverat ur flera aspekter.
– Valet av Nobelpristagare uppmärksammar för det första kamp för kvinnors rättigheter och frihet som en viktig fredsfråga. Protesterna i Iran under parollen ”kvinna-liv-frihet” är intressanta på grund av att kvinnors rättigheter så tydligt har representerats som en fråga som inte bara gäller kvinnor, utan handlar om hela samhällets frihet. Kvinnors rättigheter är alltså en viktig aspekt av ett gott och fredligt samhälle, säger Elisabeth Olivius, som är docent i statsvetenskap och forskar om makt och kön i relation till fred och fredsbyggande.
Detta är särskilt viktigt eftersom världen just nu befinner sig i en tid av ganska dramatisk tillbakagång för demokratin globalt sett.
Hon betonar att det finns många studier inom freds- och konfliktforskning, som utifrån olika metoder, pekar mot samma resultat – att mer jämställda samhällen är mindre våldsamma. Staten i mer jämställda samhällen är mindre benägen till aggressivt och våldsamt beteende både mot andra stater samt mot sin egen befolkning.
Elisabeth Olivius, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
BildMattias Pettersson– För det andra uppmärksammar valet av pristagare folkligt motstånd mot auktoritärt styre som begränsar människors liv och frihet. Detta är särskilt viktigt eftersom världen just nu befinner sig i en tid av ganska dramatisk tillbakagång för demokratin globalt sett, där en större och större del av världens befolkning lever i auktoritära stater, säger Elisabeth Olivius.
Hon hänvisar till årets demokratirapport från Varieties of Democracy-institutet (V-Dem) vid Göteborgs universitet, som visar att över hälften av världens befolkning nu lever under auktoritära regimer medan bara 13 procent av världens befolkning lever i liberala demokratier där medborgerliga rättigheter och friheter respekteras.
– Detta innebär att demokratinivåerna i världen har återgått till samma nivå som före kalla krigets slut. Flera årtiondens demokratiska framsteg har alltså raderats ut. Därför tycker jag att det är extra viktigt att uppmärksamma människors kamp mot auktoritärt styre och statlig repression, säger Elisabeth Olivius.
Läs mer om rapporten.
Forskaren Linda Berg håller med om att valet av Nobelpristagare är motiverat och handlar om långt mer än kvinnors frihet i Iran:
– Det här priset uppmärksammar betydelsen av Narges Mohammadi och den enormt viktiga rörelse i Iran som hon representerar. Det mod som krävs för att utan våld strida mot kvinnoförtryck, för frihet åt alla, ingjuter hopp i en värld deprimerande fylld av våld och förnedring. Dessa aktivister spelar inte bara roll för kvinnor, för människor i Iran, utan för mänskligheten världen över. Det är viktigt för oss alla att denna kamp stöds, säger hon.
Linda Berg, etnolog och docent i genusvetenskap vid Umeå universitet.
BildPrivatLinda Berg har i sin forskning fokuserat på feministiska aktivisters kamp i och mot en auktoritär stat (Nicaragua) samt studerat slöjan/slöjor som politisk symbol.
Vilken påverkansgrad har det här fredspriset på Irans regim?
– I min forskning om proteströrelsers kamp mot en auktoritär regim är det tydligt hur externa påtryckningar har resulterat i frigivanden av regimkritiker men som deporterats och förlorat medborgarskap. Priset i sig har kanske inte så stor påverkan på Irans regim, men beroende på hur det internationella samfundet svarar kan förhoppningsvis saker ske, säger Linda Berg.
Elisabeth Olivius forskning handlar till stor del om Myanmar och hon kan se tydliga paralleller mellan detta val av nobelpristagare med valet av Aung San Suu Kyi 1991. Hon var då en människorättsaktivist och demokratiaktivist som satt i husarrest i Myanmar, som styrdes av en militärjunta.
– Priset genererade otroligt mycket internationell uppmärksamhet – världen fick upp ögonen för det våld och förtryck som pågick i Myanmar. Detta bidrog till internationella sanktioner mot militärjuntan, och hjälpte också människorättsorganisationer från Myanmar att nå ut och få internationellt stöd. Så även om det inte går att säga att militärjuntan ändrade sin politik till följd av nobelpriset så var det viktigt för de som gjorde motstånd och arbetade för förändring i landet, eftersom de kunde dra nytta av ökad internationell uppmärksamhet, säger Elisabeth Olivius och fortsätter:
– Förhoppningsvis kan det iranska civilsamhället få se en liknande effekt av årets nobelpris.
