NYHET Efter Rysslands invasion av Ukraina valde Sverige att överge sin tradition av alliansfrihet och ansöka om medlemskap i Nato. Beslutet ledde till en betydande förändring i den allmänna opinionen, en förändring som beskrivs som den största och snabbaste i svensk historia. I en ny studie har forskare vid Umeå universitet undersökt vad som låg bakom den plötsliga skiftningen i åsikter.
Historiskt sett tenderar befolkningen att sluta upp bakom sina ledare under internationella kriser, vilket kan leda till ett ökat stöd för politiska beslut.
Bild Antonia Sehlstedt/FörsvarsmaktenI studien undersökte universitetslektor Jeffrey Mitchell, docent Andrea Bohman, professor Mikael Hjerm och docent Maureen A. Eger hur den svenska opinionen om medlemskap i Nato förändrades av Rysslands invasion av Ukraina. Genom att analysera förändringar i åsikter bland svenska universitetsstudenter, vid tre olika tidpunkter, fann forskarna att opinionen förblev splittrad efter invasionen och fram till beslutet att ansöka om medlemskap i Nato. De såg att cirka 40% av de tillfrågade var fortfarande emot ett medlemskap i Nato vid denna tidpunkt. Det var först efter att beslutet om medlemskap fattades som många människor ändrade sin ståndpunkt, 32% bestämde sig eller bytte åsikt helt. Dessa förändringar påverkades starkt av individers tidigare politiska preferenser.
Undersökningen visar också att även om den internationella krisen skapade en grundläggande osäkerhet, var det främst det politiska agerandet och de politiska kommunikativa strategier som spelade en avgörande roll i att forma den allmänna opinionen. Med andra ord var det de politiska ledarnas tydliga budskap, snarare än själva händelsen i kris, som hade den största påverkan på folkets åsiktsförändringar.
Studien förklarar förändringen i opinionen om Sveriges medlemskap i Nato med två centrala faktorer. Den ena är effekten av krisen som innebär att historiskt sett tenderar befolkningen att sluta upp bakom sina ledare under internationella kriser, vilket kan leda till ett ökat stöd för politiska beslut.
En annan faktor är politikernas inflytande. Studien visar att förändringen i opinionen skedde i linje med de politiska partier som studenterna redan sympatiserade med. Till exempel var studenter som stödde Socialdemokraterna mer benägna att ändra sin inställning till Nato efter att Socialdemokraterna ändrade sin position i frågan. Å andra sidan, för de studenter som sympatiserade med Vänsterpartiet, som konsekvent höll på sitt motstånd till Nato, var det mer sannolikt att deras åsikter gick i motsatt riktning. Detta tyder på att politiska ledares beslut och kommunikation spelar en central roll i att forma den allmänna opinionen, särskilt under perioder av osäkerhet.