CEDARs systemutvecklare bakom ny databas för forskning om genus och arbete

Forsknings- och digitaliseringsprojektet Gender and Work (GaW) som drivs vid historiska institutionen i Uppsala har som övergripande syftet att öka kunskapen om mäns och kvinnors arbete i äldre tid. Nu lanserar projektet ett allmänt tillgängligt verktyg för frågeställningar mot en databas med historisk information om mäns och kvinnors arbete. Databasen och verktyget är framtaget i ett samarbete mellan Historiska institutionen vid Uppsala och CEDAR - Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet.

Jimmy Ljungberg, systemutvecklare CEDAR (Umu), Josef Höglund, systemutvecklare CEDAR (Umu) och Jonas Lindström, forskningsledare GaW (UU).

Bild Karin Johanson

− Nu är det över 15 år som vi har haft ett tätt samarbete med Uppsala, där vi utvecklar det digitaliseringsverktyg som de använder. Det är ett arbete som sker mellan forskare och systemutvecklare för att bättre uppfylla användarnas behov, berättar Jimmy Ljungberg systemutvecklare vid CEDAR – Enheten för demografi och åldrandeforskning vid Umeå universitet.

Det verktyg som nu lanseras ger alla intresserade möjlighet att söka bland 40 000 registrerade försörjningsaktiviteter utförda mellan 1550 och 1880 och fritextsöka bland 7 000 källtexter från bland annat domböcker, dagböcker och suppliker.

− Medan annan forskning fokuserar på människors yrkesbeteckningar och deras tillgångar, så fokuserar denna databas på beskrivningar av vad människor gjort, vilket underlättar forskning kring frågeställningar om genus och arbete i det förflutna, berättar Josef Höglund systemutvecklare vid CEDAR.

− Den här lanseringen är betydelsefull för alla med intresse av historiska källor som beskriver vad människor gjort för sin försörjning kan ha ett intresse av denna databas, fortsätter Josef.