Brott mot förtroendevalda - ett hot mot demokratin

Åtgärder mot våld, hot och trakasserier mot politiker har vidtagits av myndigheter såväl som av kommuner och partier. Idag ses det också som försvårande om ett brott begås mot en person på grund av dennes politiska uppdrag. Är då dessa åtgärder tillräckliga? Forskningsprojektet finansierat av Brottsofferfonden vill undersöka detta. Det treåriga projektet genomlyser förtroendevaldas möjligheter till skydd mot att utsättas för brott, att delta i straffrättsprocesser när brott begås och att få stöd genom sådana processer. Skillnader uppmärksammas mellan olika politiker beroende på faktorer som kön, etnicitet, ålder samt vilken nivå de befinner sig i det politiska systemet, var i landet de är verksamma och vilket parti de tillhör. Medverkande forskare är Fanny Holm, universitetslektor vid Juridiska institutionen och Jessika Wide, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.

–Anslaget möjliggör forskning som kan ge ny kunskap om det rättsliga och institutionella skyddet för förtroendevalda som brottsoffer. Vi ser mycket fram emot att få undersöka denna högaktuella och viktiga fråga säger Fanny Holm.

Jessika Wide, universitetslektor Statsvetenskapliga institutionen och Fanny Holm, universitetslektor vid Juridiska institutionen, Umeå Universitet.

BildLinnéa Höök

Vill utvärdera och förbättra det förebyggande arbetet

Hoten mot förtroendevalda kan få konsekvenser som i förlängningen riskerar att försvaga demokratin i Sverige. Statistik från "Politikernas trygghetsundersökning" av BRÅ visar att mer än var fjärde förtroendevald  upplever att utsattheten, eller oron för att utsättas, påverkar dem i deras uppdrag. Bland de förtroendevalda som blivit utsatta är andelen som upplever sig påverkade ännu större, knappt hälften av de tillfrågade. Det är också en större andel kvinnor än män som uppger att de påverkas. Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, är att man undvikit att engagera eller uttala sig i en specifik fråga. Det förekommer också att valda lämnar sina uppdrag efter att ha utsatts eller på grund av oro för att utsättas.

–Vi uppfattar att det, trots problemets omfattning och konsekvenser, saknas viktig kunskap om de rättsliga och institutionella möjligheterna för utsatta politiker att få stöd och skydd och att det är av största vikt att nu utvärdera om de åtgärder, rättsliga såväl som institutionella, som satts in är tillräckliga och vad som ytterligare behöver göras förklarar Jessika Wide.

Fördjupande undersökningar behövs

Projektet avser att på djupet undersöka det rättsliga ansvaret och det faktiska arbetet hos demokratins olika aktörer för att skydda förtroendevalda, vilket är viktigt inte minst för att säkerställa ett enhetligt skydd och stöd över hela landet och för alla grupper av förtroendevalda. I tidigare undersökningar har inte heller straffskärpningsgrundens tillämpning utvärderats. Vetenskapligt bidrar projektet med att identifiera specifika problem i lag, rättstillämpning och aktörernas brottsförebyggande verksamhet och med att föreslå lösningar på dessa.

En utmaning för det demokratiska samhället

Projektet syftar alltså till att öka kunskapen om förtroendevaldas rättsliga och institutionella möjligheter till skydd mot att utsättas för brott, att delta i straffrättsprocesser och att få stöd när brott begås. Resultaten kommer att tillföra kunskap inom ett relativt outforskat område med stor betydelse för samhället. Forskningen har därför konkret betydelse för det stora antal förtroendevalda som riskerar att utsättas eller har utsatts för olika typer av brott och som har legitima förväntningar på att deras utsatthet ska förebyggas och beivras av domstolar och myndigheter.

–Projektet bidrar även till att konstruktivt hantera ett växande demokratiproblem – utmaningen mot det demokratiska samtalet avslutar Fanny Holm och Jessika Wide.