NYHET Varje år drabbas ungefär 4000 gravida i Sverige av svårt graviditetsillamående. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) släppte i dagarna en rapport som pekar på brister i det vetenskapliga underlaget för behandling av sjukdomstillståndet.
En majoritet av alla gravida mår illa och kräks under tidig graviditet, men mellan 0,3–3% får så allvarliga symtom att de behöver sjukhusvård. Det extrema graviditetsillamåendet kallas också hyperemesis gravidarum. På Umeå universitet finns sedan några år forskarnätverket HOPE, som hoppas kunna bidra med mer kunskap om såväl orsaker till tillståndet samt hur man ska ta hand om och behandla patientgruppen på bästa sätt. Nätverket är tvärvetenskapligt och består av såväl prekliniska som kliniska forskare. Marie-Therese Vinnars, specialistläkare och biträdande lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap, är en av de sakkunniga i rapporten och deltar i HOPE.
Marie-Therese Vinnars är specialistläkare och biträdande lektor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildMarie-Therese Vinnars– Patienter med svårt graviditetsillamående känner sig ofta ignorerade av sjukvårdspersonal, vilket till stor del kan bero på att tillståndet länge varit svårt att skilja från vanligt graviditetsillamående samt brist på kunskap inom vården, säger Marie-Therese Vinnars.
Kunskapen om vad svårt graviditetsillamående beror på är fortfarande liten. Behandlingen är främst inriktad på att lindra symtomen och kan bestå av läkemedel, kosttillskott eller olika sätt att återställa salt- och vätskebalansen hos patienter som blir uttorkade av ihållande kräkningar. I varierande utsträckning används också akupressur.
– Det är svårt att bedöma effekten av olika behandlingar eftersom studierna är så få och resultaten har låg tillförlitlighet. Det betyder inte att behandlingarna saknar effekt, men slutsatsen i rapporten är att det behövs fler välgjorda forskningsstudier om behandling av hyperemesis, säger Marie-Therese Vinnars.