Brister kring hälsoundersökningar av asylsökande

 

BildMostphotos/Ove Nordström

– Tidigare har det antagits att många asylsökande inte vill delta i hälsoundersökningar, men mina studier tyder på att det låga deltagandet snarare beror på strukturella hinder, säger Robert Jonzon, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

I avhandlingen framgår att det råder avsevärda skillnader mellan Sveriges 21 landsting och regioner ifråga om strukturer, rutiner, uppföljning och resultat för hälsoundersökning av asylsökande. I stor utsträckning sker hälsokontroller av asylsökande vid särskilda vårdenheter parallellt med den ordinarie primärvården, och initial information till asylsökande om inbjudan till undersökning sköts av Migrationsverket. Problem i kommunikationen innebär bland annat att tillgängligheten begränsas. Under många  år i följd har mindre än  50 procent av de asylsökande genomgått någon hälsokontroll, men de regionala variationerna är stora.

I avhandlingen uttrycker asylsökande ofta en positiv inställning till att bli erbjudna hälsoundersökning, men attityden är ändå ambivalent. Asylsökande känner misstro mot myndigheter och saknar information om syftet med hälsoundersökningen och om resultatet kan komma att påverka deras asylansökan.

Bland dem som hade genomgått undersökningen blev attityden mer negativ efteråt. De asylsökande upplevde att hälsoundersökningen var begränsad till att fokusera på smittsamma sjukdomar, exempelvis HIV, men inte på de hälsoproblem de själva upplevde att de behövde hjälp med.

I avhandlingen skissar Robert Jonzon hur ett nytt nationellt hälsofokuserat mottagningssystem för migranter skulle kunna se ut. I ett sådant system skulle tillgången till hälso- och sjukvård utgå från vårdbehov istället för migrantstatus och grunden för att ha kommit till Sverige. Ansvaret för information skulle flyttas från Migrationsverket till hälso- och sjukvården.

 

BildSharbel Youssef

– Alla nyanlända skulle kunna få en hälsocheck till ett första gratis besök i den vanliga primärvården. Fokus vid det första besöket skulle vara en hälsointervju för bedömning av ytterligare åtgärder samt en likvärdig och grundläggande information om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet, med fokus på primärvården som första vårdinstans. I ett sådant system finns inget behov av parallella vårdsystem som idag, säger Robert Jonzon.

Avhandlingen baseras på tre studier som genomförts 2010-2013. En studie innehåller enkäter med landets alla primärvårdsenheter som hade uppdrag att genomföra hälsoundersökningar bland asylsökande samt  bland administratörer på regioner och landsting med ansvar för hälsoundersökning av migranter. Studie två innehåller kvalitativa intervjuer med asylsökande från Eritrea som varit i Sverige upp till fem år. Studie tre var en enkät bland elever på slumpvis utvalda skolor som undervisade i svenska för invandrare.

Robert Jonzon är uppväxt i Jönköping, utbildad narkossköterska, men som tidigt kom att arbeta  med hälsobistånd i Nepal vilket ledde till studier i medicinsk antropologi, sociologi, statsvetenskap och folkhälsovetenskap. Därefter arbete på Socialstyrelsen och på Smittskyddsinstitutet. Han arbetar idag vid Folkhälsomyndigheten.

Till avhandlingen