NYHET Bottniska viken verkar vara på väg mot övergödning. Det är inte bara de ökande blomningarna av cyanobakterier som tyder på det. En analys av många års övervakningsdata visar att fosforhalterna ökar och kvoten mellan kväve och fosfor minskar. En forskargrupp från Umeå marina forskningscentrum vid Umeå universitet har analyserat närsaltsdynamik och hur mänsklig aktivitet har påverkat situationen.
Bottniska viken, med sina två havsbassänger Bottenhavet och Bottenviken, har länge ansetts vara förskonat från övergödning. I dagsläget gäller exempelvis kraven på kväverening endast för de reningsverk som ligger söder om Bottniska viken. År 2022 kom ett reviderat avloppsdirektiv där reglerna skärpts och ska gälla för alla Sveriges kustområden. Detta har aktualiserat frågan om vart Bottniska viken är på väg, och vad vi egentligen känner till om det. Det har funnits kritik mot att kväverening även ska krävas i Bottniska viken, men resultaten från den nyligen publicerade studien visar att det är relevant att omvärdera frågan om kväverening även i Bottniska viken.
Vattenprovtagning från forskningsfartyget KBV 181. Provtagningarna görs året runt i Bottniska viken, som en del av den nationella miljöövervakningen.
BildMarlene JohanssonFrågan om övergödning handlar i mångt och mycket om balansen mellan mängderna kväve och fosfor. Om mängderna fosfor ökar kommer systemet att bli kvävekänsligt, vilket innebär att produktionen av exempelvis växtplankton kommer att öka om mer kväve tillförs. I ett kvävekänsligt system ökar riskerna markant för att det uppstår problem med övergödning. En effekt kan vara att potentiellt giftiga algblomningar ökar, eftersom obalansen mellan kväve och fosfor gynnar kvävefixerande cyanobakterier. Studien visar tydligt att kvävekänsligheten ökar i både Bottenhavet och Bottenviken, även om situationen ännu inte nått så långt i Bottenviken. I Bottenhavet har blomningar av cyanobakterier redan ökat.
Varför ser vi denna utveckling i Bottniska viken? Den förklaring som kan ligga nära till hands är att reningsverkens utsläpp har orsakat problemen. Därför gjordes en genomgång av mätdata från vatten både uppströms och nerströms reningsverk på ett stort antal lokaler längs kusten. Det gick inte att spåra orsaken till den förändrade näringsbalansen till reningsverken. Visar det att reningsverkens utsläpp inte har någon betydelse?
Blomning av cyanobakterier ökar när havsområden blir kvävekänsliga. Bilden från Ulvöhamn i Bottenhavet.
BildKristina Viklund”Förmodligen inte”, säger Joakim Ahlgren, miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum och en av forskarna bakom studien. ”Mätprogrammen vid reningsverken är inte designade för att svara på den frågan. Dessutom finns en utspädningseffekt från de stora älvarna, vilket ytterligare försvårar analysen.”
Vad som däremot går att visa är att en del av problemen härrör från Egentliga Östersjön. Genom passagen runt Åland strömmar fosforrikt vatten in från Egentliga Östersjön, och gör att balansen mellan kväve och fosfor förändras i Bottenhavet. Även i området mellan Bottenhavet och Bottenviken, Norra Kvarken, flödar vatten norrut. De redan kända problemen i Egentliga Östersjön sprider sig på så sätt till hela Bottniska viken.
” Frågan är inte längre OM Bottniska viken får problem med övergödning, utan snarare NÄR. Kunskapen om närsaltsförhållanden och ekosystemets respons i Bottniska viken har hittills varit mycket begränsad. Genom att sammanställa data från både Sverige och Finland har vi fått en tydligare bild av hur situationen varit, är och hur den kan förväntas utvecklas.” säger Joakim.
Rapporten innehåller en hel del konkreta råd till havsförvaltningen, och väcker stort intresse hos de myndigheter som ansvarar för havsmiljön i Bottniska viken.
” Rapporten kommer att ge input genom hela kedjan från kartläggning av tillståndet till planering av åtgärder kopplat till övergödning. Att det numera är kvävebegränsat i Bottenhavet är ett viktigt konstaterande de kunnat göra, tillsammans med slutsatsen om att tillförseln av näring från Egentliga Östersjön spelar stor roll för näringssituationen i hela Bottniska viken. Detta tar vi med oss när vi till hösten går in i arbetet med planering av åtgärder. ” säger Anneli Sedin, miljöhandläggare vid länsstyrelsen i Västerbotten.
Forskarna kommer nu att fördjupa kunskapen ytterligare genom detaljerade studier kring vad som händer i södra och norra Kvarken.
”Det är här allt händer. Genom att undersöka vattenflödena över dessa passager kan vi få en ännu tydligare bild över utvecklingen i dessa havsområden”, berättar Agneta Andersson, projektledare och professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.
Rapporten "Eutrofiering och närsalter i Bottniska viken" (Naturvårdsverket 2025)
Ny forskning visar att fosforhalterna ökar i Bottniska viken. Nyhet Naturvårdsverket 2025-03-19
