NYHET Personer med höga halter bly i blodet hade en ökad risk att drabbas av svår njursjukdom senare i livet, men det går inte att vara säker på att det är bly som är själva sjukdomsorsaken. Det skriver Johan Sommar i den avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 2 maj.
I sin avhandling har Johan Sommar vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, studerat svår njursjukdom hos personer som lämnat ett blodprov för forskning i samband med deltagande i Västerbottens interventionsprogram, Västerbottens hälsoundersökningar, MONICA-undersökningarna i Norra Sverige, mammografiundersökningarna i Västerbotten, samt Malmö kost cancer. Sammanlagt ingick över 100 000 personer i studierna och med hjälp av det Svenska njurregistret identifierades 118 personer som senare i livet utvecklade svår njursjukdom.
Med hjälp av biobankerna i Västerbotten och Malmö har blodproverna (närmare bestämt röda blodkroppar) senare tinats upp för analys av halter av kadmium och bly. Provsvaren har även jämförts med prover från 378 personer som inte blivit njursjuka.
Den aktuella studien visar att blykoncentrationen var högre hos dem som senare utvecklat svår njursjukdom, jämfört med dem som inte utvecklade sjukdomen. Johan Sommar betonar dock att ytterligare studier behöver utföras för att ta reda på om bly är den orsakande faktorn eller om något annat ligger bakom sambandet.
Det är sedan länge känt att både bly och kadmium kan skada njurarna vid höga nivåer, men om risken för njursjukdom ökas även vid låga nivåer är oklart. För kadmium sågs inga starka samband vid de exponeringsnivåer som vanliga svenskar har.
Den här sortens studier är möjlig att göra eftersom det finns sparade prover i biobanker. Någon likadan jämförelse har ingen tidigare lyckats göra men studien är för liten för att det ska vara möjligt att dra säkra slutsatser om kadmium och bly. Med tiden kommer det dock gå att göra större studier bland de sparade proverna, och det kommer också bli möjligt att studera personer över tid.
Ibland annat Kina har kadmium från lokalodlat ris i förorenade områden orsakat njurskador. Kunskapen har varit liten om vad som sedan händer med njurarna när exponeringen minskas. I avhandlingen finns också med resultat från studier där forskare i Sverige, Belgien och Kina studerat vad som sker med markörer för njurfunktion i ett område där maten varit kadmiumförorenad men exponeringen sedan kraftigt reducerats. Effekterna på njurarna kvarstod till stor del efter att man slutat äta kadmiumförorenat ris.
Johan Sommar, kommer från Östersund, är biostatistiker och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för yrkesmedicin, Umeå universitet. Han kan nås på: Telefon: 090-785 34 53
E-post: johan.n.sommar@envmed.umu.se
Torsdagen den 2 maj försvarar Johan Sommar, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med den svenska titeln Prospektiva och longitudinella humana studier av bly- och kadmiumexponering och njuren. (Engelsk titel: Prospective and longitudinal human studies of lead and cadmium exposure and the kidney).
Opponent: Professor Max Petzold, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Ingvar Bergdahl, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin.
Avhandlingen är publicerad elektroniskt:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67832
Redaktör: Mattias Grundström Mitz