NYHET Att arbeta på länsstyrelse är ingen självklarhet för biologer och geovetare. Det finns betydligt fler möjligheter. För att lyckas med det får studenter vid Umeå universitet lära sig att planera sin karriär och förstå vilken kompetens de faktiskt fått.
Karriärplanering går som en strimma genom det treåriga kandidatprogrammet i biologi och geovetenskap.
– Vad har ni för uppfattning om hur arbetsmarknaden för biologer och geovetare ser ut?, inleder Cecilia Stenberg, Enheten för näringsliv och samhälle vid Umeå universitet, den tredje träffen i karriärplanering.
I dag handlar det om omvärldsbevakning. Förstaårsstudenternas trevande svar vittnar om att kunskaperna hos de flesta är små. Men det är viktigt att knyta an till arbetsmarknaden tidigt anser Cecilia Stenberg.
– Man måste hela tiden omvärldsbevaka. Inom vissa områden kan det vara kärvt med arbete, medan det i andra inte alls är så dumt. Saker som händer i samhället kan leda till att nya typer av jobb dyker upp och vad man läst för kurser påverkar utbud och efterfrågan. Det finns andra arbetsgivare för biologer än länsstyrelser, säger Cecilia Stenberg och delar ut en lunta med platsannonser som studenterna får analysera under fikapausen.
En annan viktig del i karriärplanering är att förstå sin kompetens. Att rabbla kurser som man läst är en sak – det är svårare att tala om vad man kan. Om man kan formulera sina färdigheter blir det lättare att matcha dem med behovet på ett företag. Under de två första träffarna förra terminen har studenterna därför fått lära sig en arbetsmetod enligt Blooms taxonomi för att kartlägga och synliggöra sina färdigheter.
Studenterna har applicerat det nya sättet att tänka på höstens kurser i naturens mångfald och klimatförändringar och värderat och dokumenterat vilka färdigheter man fått efter varje genomgången kurs. Målet är att studenterna efter utbildningens slut ska ha byggt upp en e-portfölj med sina samlade kunskaper.
Anna Svahlin, biologistudent, tror att alla får med sig någonting av kursen i karriärplanering oavsett om man börjat studera direkt efter gymnasiet eller har arbetat innan.
– Jag lär mig spelreglerna på arbetsmarknaden och hur man ska tänka för att inte begränsa sig själv.
Enligt Bent Christensen, ansvarig för kandidatprogrammet, finns liknande projekt för ingenjörsprogram men karriärplanering för biologer och geovetare är unikt i Sverige.
– Det behövs hur mycket som helst! Vi har också arbetat mycket med att göra hela programmets innehåll mer arbetsmarknadsanpassat. I alla kurser ingår därför en färdighetsdel, säger han.
Det praktiska inslaget uppskattar Anna Svahlin eftersom hon på så sätt tidigt får anknytning till det man jobbar med som biolog och en chans att känna efter om hon vill arbeta med det här.
Så småningom ska studenterna själva ordna ett antal studiebesök på företag. De ger dem träning i att kommunicera och bygga nätverk och målet är att de ska fördjupa kontakten med en av arbetsplatserna och skaffa en mentor. Det ser Anna Svahlin som en väldigt värdefull sak.
– Mentorn har erfarenhet och kontakter inom området. Det kan bli en inkörsport till sommarjobb eller till och med ett framtida arbete!