Temadag synliggjorde behov av lagändringar och ytterligare forskning

– Temadagen blev mycket lyckad, och gav både en fördjupad bild av pandemins rättsliga konsekvenser ur ett flertal olika perspektiv och en tydlig bild över behov av såväl önskvärda lagändringar som ytterligare forskning, säger Ruth Mannelqvist, professor vid Juridiska institutionen.

Under rubriken rättslig beredskap, smittskydd och konsekvenser för enskilda berättade Coronakommissionens ordförande Mats Melin om kommissionens arbete och betänkanden. De hade uppdraget att utvärdera regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19 och dess effekter. Coronakommissionen avslutades i slutet av februari 2022 då slutbetänkandet överlämnades.
– En svårighet har varit att hantera utvärderingen av ett skeende som fortfarande pågår. Vi kallar det därför för ett deltidsbokslut – något annat kan vi inte kalla det. Det kommer att behövas mer forskning och möjligheten att blicka bakåt och dra mer säkra slutsatser, säger Mats Melin.

Här mötte vi ett nytt och farligt virus som ingen hade immunitet emot. Smittan härjade på äldreboenden och många avled utan en nära anhörig vid sin sida.

Kommissionen kom bland annat fram till att den rättsliga beredskapen måste stärkas. Regeringen behöver bättre möjligheter att leda under en kris, och fler samhällsintressen ska tas till vara. Då behövs i sin tur råd från fler experter och myndigheter – inte enbart Folkhälsomyndigheten. Kommissionen anser bland annat att mer borde ha gjorts i början av pandemin för att försöka bromsa den allmänna smittspridningen.
– Inför ett allvarligt hot måste man handla på bästa möjliga sätt utifrån antaganden, man kan inte tassa in i det. Här mötte vi ett nytt och farligt virus som ingen hade immunitet emot. Smittan härjade på äldreboenden och många avled utan en nära anhörig vid sin sida, säger Mats Melin.

Bättre skydd för människor i samhällsbärande funktioner

Samtidigt är det enligt Melin svårt att veta vilka åtgärder som kan behövas beroende på hur smittsamt viruset är och vilka som löper störst risk att drabbas. Och åtgärderna som vidtas under en pandemi kan ju också innebära ingrepp i den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
– Staten ska inte begränsa medborgarnas frihet mer än vad som är nödvändigt för liv och hälsa. Vid ett utbrott är det svårt att veta, det visar sig först när smittan börjar få fäste, säger Mats Melin.

Eftersom pandemin påverkat olika grupper i befolkningen ojämlikt och drabbat redan utsatta grupper särskilt hårt, betonade också Melin vikten av att skydda människor i samhällsbärande funktioner bättre vid nästa kris, och frågade sig hur.
– Nästa gång måste det göras mer för de som inte kan följa råden, fast de vill, och deras möjlighet att skydda sig och sina närmaste. Där behövs det mer forskning, säger han.

Allmänna bestämmelser innebär dubbel arbetsbörda

Vid det avslutande panelsamtalet och frågan om den rättsliga regleringens betydelse för smittspridning uppmärksammade forskaren Carin Ulander-Wänman den arbetsskyldighet i kollektivavtalet, Allmänna bestämmelser, som gäller för arbetstagare anställda inom kommuner och regioner. Hon förklarar att den innebär att arbetstagarna har en skyldighet att under mer än halva sin årsarbetstid (semestern borträknat) parallellt med sina egna arbetsuppgifter också vikariera för en frånvarande kollega. Det betyder i praktiken att utföra en dubbel arbetsbörda.
– En sådan reglering får störst betydelse i verksamheter där arbetstagare har samma eller liknande arbetsuppgifter t.ex. inom äldreomsorgen. En av de platser där smittspridningen var störst var på äldreboenden. Inom äldreomsorgen är det svårt att rekrytera personal. Det sätter press på arbetstagare att gå till jobbet även om man inte känner sig helt frisk – av omsorg för de gamla som annars får mindre stöd och för kollegorna som i annat fall tvingas arbeta dubbelt, säger Carin Ulander-Wänman, docent vid Juridiska institutionen.

Viktigt att vi har rättsliga regleringar som innebär att människor upplever att de kan stanna hemma om de känner sig sjuka utan oro för t.ex. de äldre, sjuka eller sina arbetskamrater.

Hon betonar också vikten av att inkludera kollektivavtalsreglerade arbetsförhållanden när vi analyserar juridiken inom arbetslivet och vilken betydelse den kan ha ur olika perspektiv och att den dubbla arbetsskyldigheten för arbetstagare inom kommuner och regioner kan ifrågasättas ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv.
–  Vi slutar inte att ha influensa och vi vet inte när en ny pandemi uppstår. Det är därför viktigt att vi har rättsliga regleringar som innebär att människor upplever att de kan stanna hemma om de känner sig sjuka utan oro för t.ex. de äldre, sjuka eller sina arbetskamrater, säger Carin Ulander-Wänman.

Framtida följder för rättens utformning

Initiativtagare till temadagen var institutionens forskare inom gruppen ”Rätten, välfärden och arbetsmarknaden”. Tanken var att närmare diskutera vilka konsekvenser pandemin har medfört för rättslig reglering och tillämpning, och vilka framtida följder kan ses för rättens utformning inom dessa områden.
– Pandemin innebär utmaningar på så många olika sätt, och syftet med temadagen var att inte endast analysera de konsekvenser den medfört, utan också diskutera viktiga lärdomar för framtiden. Juridikens nuvarande och framtida utformning har stor betydelse för samhället, och här kan den rättsvetenskapliga forskningen bidra med ökad förståelse och kunskap till nytta för den fortsatta utvecklingen av såväl rätten som samhället, säger Ruth Mannelqvist.