Bättre stöd till beslutsfattare för att effektivisera energianvändningen i byggnader

Shoaib Azizi är doktorand på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet

BildYagana Qanavizian

En utfasning av de fossila energisystemen är inte möjlig utan att det samtidigt görs en betydande minskning av energianvändningen.

Beslut om att förbättra byggnaders energieffektivitet är i sig komplexa. Det beror på att många intressenter involveras, vilka i sin tur ofta styrs av konkurrerande mål. Många problem relaterade till energisystem baseras på tvärvetenskapliga perspektiv. Energisystemen uppvisar en socioteknisk natur, som involverar teknik, människor, institutioner och organisationer.

Insatser som syftar till att stödja beslut måste baseras på dynamiken mellan olika delar av systemet, men också på processen för beslutsfattande. För olika typer av byggnader så krävs det att de stödjande insatserna anpassas i enlighet med hur förfarandet ska hanteras. För närvarande har energianvändningen i byggnader inte minskat i den utsträckningen som förväntats. De genomförda åtgärderna och incitamenten anses inte ha varit tillräckliga. De system som olika policys baseras på tar ofta inte hänsyn till de skillnader som utmärker olika beslutsfattare och inte heller till skillnaderna i de olika sammanhang som format åsikter, behov och prioriteringar.

Många delar i beslutet

Beslut om renovering baseras på en sammanvägning av en mångfald av motiv eller fördelar. För att ett beslut ska leda till att energirenovering genomförs så krävs det att de upplevda fördelarna ska överväga hindren (till exempel kostnaderna). Således kan genomförandet av energirenovering betraktas som ett resultat av avvägningar mellan olika fördelar och hinder, som alla härrör från ett visst sammanhang.

Shoaib Azizi har studerat hur man kan utforma effektiva insatser för att stödja beslutsfattande genom att ta hänsyn till skillnaderna mellan beslutsfattare och även skillnaderna i det sammanhang som format deras åsikter, behov och prioriteringar. Hans studie syftar till att öka effektiviteten genom att skräddarsy de stödjande strategierna för de berörda beslutsfattarna utifrån beslutens kontext.

I sin avhandling visar Shoaib Azizi att det är viktigt för beslutsfattare att miljömålen anpassas till deras intressen. De kan vara på både på individuell så som på organisatorisk nivå.

– Exempel på sådana anpassningar är förbättringen av kvaliteten på inomhusmiljö eller förbättringen av byggnaders estetik. Det senare kan ibland åstadkommas genom energieffektivitetsåtgärder, säger Shoaib Azizi.

Smarta verktyg viktigt

Dessutom kan insatser som möjliggörs av informations- och kommunikationsteknik (IKT) spela en viktig roll genom att tillhandahålla information som visar var förbättringar behövs. Det i sin tur minskar osäkerheterna i resultaten.

Shoaib Azizi har utvecklat en metod baserat på smarta verktyg för att effektivisera både utrymmesanvändning och energianvändning i universitetsbyggnader. Effektiviteten av IKT-verktyg för att tillhandhålla uthållig hållbarhet är emellertid starkt beroende av om de används korrekt. Användandet inbegriper att identifiera lämplig placering av sensorer.

– En utfasning av de fossila energisystemen är inte möjlig utan att det samtidigt görs en betydande minskning av energianvändningen. Insatser i form av policys bör främja användningen av teknik. Det kan förbättra energieffektiviteten och samtidigt så kan allmänhetens engagemang ökas genom att socio-beteendemässiga aspekter beaktas, säger han.

Shoaib Azizi är från Afghanistan och växte upp i Iran. Han erhöll en kandidatexamen i maskinteknik från Ferdowsi University of Mashhad och en masterexamen i hållbar energiteknik från KTH i Stockholm.