NYHET Forskare i Umeå och Uppsala har funnit att rester av influensaläkemedlet Tamiflu i vår miljö kan göra influensavirus i fåglar resistenta. Detta kan få allvarliga konsekvenser vid en influensapandemi. Med drygt 14 miljoner kronor från finansiärerna Formas och Vetenskapsrådet ska forskarteamet nu fortsätta studierna med fokus på alternativa antivirala läkemedel.
Influensa är en virusorsakad luftvägsinfektion som sprider sig snabbt och ger upphov till omfattande epidemier. En allvarlig influensapandemi är ett stort hälsoproblem och behandling med antivirala läkemedel är en central del av beredskapsplanen. Tamiflu är det mest använda läkemedlet.
Hanna Söderström, miljökemist och forskare vid Umeå universitet och Josef Järhult, infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med Björn Olsen, professor vid Uppsala universitet samt Shaman Muradrasoli, forskare vid SLU i Uppsala med ett tvärvetenskapligt angreppssätt följt vad som händer om Tamiflu kommer ut i naturen.
– Våra resultat visar att Tamiflus aktiva metabolit som utsöndras med människans urin inte bryts ner i traditionella reningsverk. Vi har kunnat spåra Tamiflu i flodvatten i Japan under säsongsinfluensan 2007/08 samt i Europa under influensapandemin 2009. Japan är det land som använder mest antivirala läkemedel i världen vid säsongsinfluensa, säger Hanna Söderström.
Med utgångspunkt att simänder är den naturliga värden för influensavirus och att de ofta finns nära reningsverken har forskarna undersökt om influensavirus hos änder som utsätts för Tamiflu i bad- och dricksvatten utvecklar resistens.
– När änder får simma i vatten med miljörelevanta koncentrationer utvecklar deras influensavirus resistens. Om ett resistent influensavirus sprids till människor och orsakar en pandemi är det ett allvarligt hot mot folkhälsan eftersom det tar många månader att tillverka vaccin. Vi är därför hänvisade till användning av antivirala läkemedel vid en pandemis första våg, säger Josef Järhult.
I dag är Relenza det läkemedel som utgör förstahandsalternativet om inte Tamiflu har effekt. Det är därför mycket troligt att Relenza, och nya antivirala läkemedel som ännu inte är ute på marknaden i Sverige, kommer att användas mer vid en ökande Tamiflu-resistens.
Med pengarna som forskargruppen nu får vill man vara steget före och utveckla ett nationellt kunskapscentrum kring antivirala läkemedels miljöeffekter och risken för utveckling av resistenta influensavirus.
– Det är särskilt viktigt att undersöka risken för resistensutveckling redan innan läkemedel börjar användas i större utsträckning så att vi kan anpassa förskrivningen och genomföra en välgrundad beredskapsplanering för framtida pandemier, säger Josef Järhult.
En annan del av forskningsstudien riktar in sig på bättre avloppsvattenrening. Ozonbehandling har visat sig vara en effektiv metod för rening av avloppsvatten som innehåller Tamiflu och forskarna ska undersöka om metoden kan fungera även för andra antivirala läkemedel.
Forskargruppen ingår i ”One Health Sweden” ett nätverk av forskare från olika discipliner som studerar infektionssjukdomar genom intensivt samarbete och med ett holistiskt synsätt.
Projekt: Neuraminidashämmare i miljön och resistensutveckling hos influensa A virus: implikationer för folkhälsan. Formas
Beviljat anslag: 8 534 001 för ett treårigt projekt
Huvudsökande: infektionsläkare Josef Järhult, Uppsala universitet
Projekt: Evolution av influensa A virus och antiviral resistens. Vetenskapsrådet
Beviljat anslag: 5 790 000 för ett treårigt projekt
Huvudsökande: professor Björn Olsen, Uppsala universitet
Hanna Söderström, Umeå universitetTelefon: 070-220 09 94
E-post: hanna.soderstrom@chem.umu.se
Josef Järhult, Uppsala universitetTelefon: 073-985 02 87
E-post: josef.jarhult@medsci.uu.se
Högupplösta foton:
Bildtext: Från vänster Josef Järhult, Shaman Muradrasoli, Björn Olsen och Hanna Söderström.
Foto: Mikael Wallerstedt
Redaktör: Ingrid Söderbergh