Barnlitteratur i fokus vid internationell konferens

Sarah Nordgren, Peter Kostenniemi och Louise Almqvist

BildPer Melander

Barnlitteratur ställer ofta stora och svåra frågor om existensen – vad det innebär att vara människa, barn, vuxen och att växa upp

Louise Almqvist, Sarah Nordgren och Peter Kostenniemi är de tre litteraturforskarna som berättar att det numera är ganska många som arbetar med barnlitteratur vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper i Umeå. Att det har vuxit fram en stark barnlitterär forskningsmiljö här.

– Vi vill därför samla forskare från olika delar av världen som är intresserade av liknande frågor, och på så sätt skapa kontaktytor och stärka forskningsmiljön ytterligare, säger Louise Almqvist.

Louise Almqvist

BildPer Melander

– Vi har valt att ha en internationell konferens eftersom det barnlitterära forskningsfältet generellt är internationellt. Vi har också en uttalad ambition att förena pedagogiska och estetiska perspektiv. Det är något som präglar den barnlitterära forskningen i Umeå och dessa fält har stort utbyte av varandra, säger Peter Kostenniemi.

Stora och svåra frågor om existensen

På frågan varför det är viktigt att lyfta barnlitteraturen svarar de att utgivningen inom barnlitteratur är väldigt omfattande. Att barns läsning anses viktigt, vilket de håller med om; barn har rätt att möta konst och litteratur. Att det också finns många åsikter kring barnlitteratur – vad den ska vara och göra.

– Den präglas av särskilda maktaspekter. Den är en litteratur som skrivs av vuxna för barn. Det är i hög utsträckning vuxna som bestämmer vad barn får, bör och ska läsa. På vissa håll är dessa åsikter så starka att det råder censur kring litteratur för barn, säger Sarah Nordgren.

Det är en litteratur som skrivs av vuxna för barn. Det är i hög utsträckning vuxna som bestämmer vad barn får, bör och ska läsa

De beskriver vidare hur barnlitteraturen således befinner sig i en intressant position. Den ställer också ofta stora och svåra frågor om existensen – vad det innebär att vara människa, barn, vuxen och att växa upp.

– Barnlitteraturen skildrar på så vis vad det är att vara (eller bli) ett subjekt, vilket också är temat och frågan vi tillsammans undersöker under konferensen. Det är alltså inte givet, utan något som präglas av exempelvis normer och (vuxnas) idéer om barn, barndom och barnlitteratur, säger Louise Almqvist.

Både fri och ofri på samma gång

Samtidigt utgör barnlitteraturen en plats för barn att möta barns erfarenheter.

– Oavsett vad vuxna vill eller tycker att barnlitteraturen ska vara finns det möjlighet för barnet att uppleva och extrahera helt andra saker än just det tilltänkta ur sina möten med barnlitteratur. Barnlitteraturen är alltså både fri och ofri på samma gång, vilket gör den till ett spännande och viktigt material att arbeta med som litteraturforskare, säger Peter Kostenniemi.

De säger vidare att barnlitteraturen historiskt har haft ett uttalat pedagogiskt syfte. Men att numera problematiseras barnlitteraturens socialiserande i högre utsträckning.

Sarah Nordgren

BildPer Melander

– Man funderar mer kring hur den fungerar didaktiskt och socialiserande. Det betyder inte att barnlitteraturen har slutat vara socialiserande – att den gått från pedagogisk till estetisk, säger Sarah Nordgren och fortsätter:

– Barnlitteraturen är alltid både och, vilket är en anledning till att vi vill sammanföra dessa perspektiv under konferensen. Men det finns en större medvetenhet kring dess socialiserande och didaktiska aspekter idag.

Louise Almqvist menar att barnlitteraturen också har förändrats på så vis att den i högre grad speglar erfarenheter:

– Det är ett led i att det rör sig om en annan typ av didaktik. I stället för en mer direkt ”pekpinnig” uppmaning om hur man ska vara eller göra försöker litteraturen spegla barns upplevelser och inta ett barnperspektiv.

Peter Kostenniemi säger att det också kan problematiseras, i synnerhet utifrån de maktaspekter som präglar barnlitteraturen:

Peter Kostenniemi

BildPer Melander

– Det finns trots allt fortfarande en konstruktion av ett barnsubjekt – vad ett barn är, kan vara och ska göra – men det är mindre direkt. Det är bland annat sådana frågor vi intresserar oss för under konferensen.

Konstnärlig och estetisk upplevelse

De fortsätter med att beskriva hur det numera också finns en stark vilja att barnlitteraturen ska få vara en konstnärlig, estetisk upplevelse. Det är en tendens som speglas i böckerna, speciellt i svensk och nordisk barnlitteratur, som utmärker sig i ett internationellt sammanhang. Dessa böcker är ofta komplexa, både till form och innehåll.

Barnlitteraturforskningen är alltså ett stort fält. Och i Umeå har det vuxit sig starkt och där det numera är ganska många som arbetar med ett barnlitterärt material.

De säger att fältet präglas av att vara aktivt framväxande. Det har gått från att ha lägre status till att numera prioriteras i högre grad. Barnlitteraturforskningen ges mer resurser.

– Det händer mycket och det finns mycket driv och vilja. Det finns också en nyfikenhet, både teoretiskt och empiriskt. Det är ett fält som hela tiden expanderar och som barnlitteraturforskare finns det många sammanhang att ingå i, både nationellt och internationellt, säger Sarah Nordgren.

Stress kring barns läsande

I Sverige råder också på senare år en stress kring barns läsande. Barn läser mindre och det anses viktigt att barn läser och får de färdigheter som följer med läsande, skrivande och att arbeta med litteratur.

– Detta gör att det också finns ett ekonomiskt incitament för att skapa sammanhang för barnlitteraturforskning. Det finns alltså resurser och intresse. Barnlitteraturforskning prioriteras på många sätt och det är enkelt att peka på nyttan, även i den estetiska forskningen, säger Louise Almqvist.

Avslutningsvis berättar de hur det har varit ett stort intresse för konferensen, vilket de tycker är väldigt roligt. Och att de som forskare och organisatörer arbetar de med lite olika material, men att förenas i frågor som rör just barnsubjektet i barnlitteraturen.

Som organisatörer och forskare ser de fram emot att få lyssna till samtal och diskutera frågor om barnsubjektet i barnlitteraturen med forskare från olika internationella sammanhang.

– Vi kan hjälpa varandra framåt.