NYHET Barn som väger under två och ett halvt kilo vid födelsen löper risk att bli fortsatt underviktiga och kan senare i livet få såväl kognitiva svårigheter som diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Ett tidigt tillskott av järn verkar dock kunna ge ett visst skydd. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
– Resultaten var förvånande. Att underviktiga barn som tidigt fick järntillskott hade lägre blodtryck i skolåldern är aldrig tidigare visat. Vi kan ha identifierat ett sätt att delvis skydda mot senare hjärtkärlsjukdomar även om mer forskning behövs, säger Josefin Starnberg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.
I studien ingick 285 barn som fötts med vad som klassas som marginellt låg födelsevikt, två till två och ett halvt kilo, samt en kontrollgrupp om 95 barn med normal födelsevikt. Data för vikt, längd, kroppssammansättning, blodtryck, samt blodprover för blodsocker, insulin och blodfetter samlades in. Dessutom testades barnens IQ, och olika förmågor. Marginellt lågviktiga står för en klar majoritet av alla barn födda med låg födelsevikt, men de prioriteras sällan i studier.
Hur barns hjärna och neurologiska utveckling påverkas av en marginellt låg födelsevikt har till stor del varit okänt. Troligen föds underviktiga barn med en omogen hjärna, som tvingas utvecklas och mogna under andra omständigheter än hos ett fullgånget barn född med normal födelsevikt. Umeå-studien visar att barn födda med bara lite för låg födelsevikt har mer kognitiva svårigheter, så som lägre verbalt IQ och sämre förmåga till uppmärksamhet och koordination jämfört med barn födda med normal födelsevikt.
– Följderna av de sämre testresultaten kan bli mer skolsvårigheter och 
beteendeproblem än hos barn födda med normal födelsevikt. Det är viktigt att både vi inom sjukvården och inom skolans värld är medvetna om detta, för att i tid fånga upp dem som kan behöva extra stöd, säger Josefin Starnberg.
Tidigare studier har visat att barn födda med låg födelsevikt har en ökad risk att senare drabbas av övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och insulinresistens, vilka alla ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Man har förklarat detta genom så kallad tidig programmering, vilket innebär att fostret programmeras och anpassar sig enligt den omgivande miljön i livmodern, något som senare kan bli ofördelaktigt om miljön efter födseln ser annorlunda ut.
Umeåstudien visar tvärtom att barn som föds som marginellt underviktiga snarare har en ökad risk för fortsatt undervikt som sjuåringar. Men samtidigt hittade man även tidiga tecken på rubbad insulin- och blodsockerbalans, ett välkänt tecken på ökad risk för att senare utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom. För att förstå konsekvenserna av detta behövs uppföljande studier upp till vuxen ålder.
Ett särskilt uppmärksammat fynd i studien var att de barn som tidigt i livet fått järntillskott hade lägre blodtryck, vilket är ett tidigare okänt samband. Förutom att föreslå en bakomliggande mekanism till tidig programmering av blodtryck, ger resultaten oss också en möjlighet till att med enkla medel skydda barn med låg födelsevikt från framtida hjärtkärlsjukdom
Josefine Starnberg är bosatt i Gävle och arbetar som AT-läkare vid Gävle sjukhus.
Josefine StarnbergTelefon: 076-822 40 62
E-post: josefine.starnberg@umu.se
Pressbild på Josefine Starnberg för fri nedladdning
Josefin Starnberg, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, försvarar fredag 23 februari sin avhandling med titeln: Neurologisk utveckling och kardiovaskulär risk hos 7-åriga barn födda med marginellt låg födelsevikt. (Engelsk titel: Neurodevelopment and cardiovascular risk in 7-year old children born with marginally low birth weight) Fakultetsopponent: Professor Atul Singhal, UCL GOS Institute of Child Health, UCL, London. Huvudhandledare: Staffan Berglund. Tid: Kl. 9.00-12.00. Plats: Norrlands universitetssjukhus, Tandläkarhögskolan, Hörsal D, Umeå.
Foto spädbarn: Elin Berge
Foto porträtt: Anders Friberg
Redaktör: Ola Nilsson