Bakterier – framtidens producent av kvävegödsel och energi?
NYHET
Det har sedan tidigare varit känt att bakterien Frankia kan fixera luftens kväve och göra om det till kvävegödsel. Nyligen upptäckte Umeåforskare att Frankia också kan producera vätgas. Melakeselam Leul Zerihun visar i sin avhandling att det handlar om betydande mängder. Det ger hopp för framtidens energiförsörjning.
Vätgas kan precis som elektricitet användas för att lagra, transportera och generera energi. Det går att producera vätgas ur många olika energikällor, idag sker det huvudsakligen från naturgas. En stor fördel är att det bara bildas vatten och ånga när vätgas förbränns.
Melakeselam Leul Zerihun beskriver i sin avhandling bakterien Frankia som har utvecklat två olika typer av enzymer, s.k. hydrogenas. Det ena typen medverkar när vätgas bildas och den andra när kvävegödsel produceras, vilket är en annan fördel med Frankia.
Mängden vätgas som Frankia bildar är av samma storleksordning som den som påvisats av förskare i USA hos alger. Om det ska vara möjligt att optimera Frankia för vätgasproduktion behövs mer ingående molekylärbiologiska studier. Frankia kallas för den vänliga bakterien eftersom den kan leva tillsammans med växter, t.ex. al, och göra om kvävet i luften till biologiskt gödsel baserat på kväve. Frankia kan även leva i marken och framställa kvävegödsel där. De frilevande och samlevande tillstånden är genetiskt mycket olika. Gemensamt för dem är dock att aktiviteten och mängden enzym i bakteriens membran ökar om nickel tillsätts.
Fredag den 7 december försvarar Melakeselam Leul Zerihun, Institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Biodiversity of hydrogenases in Frankia. Svensk titel: Biodiversitet hos Frankia bakteriens hydrogenas. Disputationen äger rum kl. 10.00 i KB3A9, KBC-huset. Fakultetsopponent är professor Kornel Kovacs University of Szeged, Ungern.
