NYHET Högre kunskapskrav, färre examensmål och mindre fokus på teoretiska kunskaper. Det är några av förslagen för en utvecklad och förbättrad lärar- och förskollärarutbildning. Vid Umeå universitet är man både positiv och kritisk till de nyligen presenterade förslagen. – Det är glädjande att Umeå universitet får en särskild roll i kompetensutvecklingen, men bekymmersamt att regeringen vill detaljstyra i utbildningen, säger Cathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet.
Sveriges regering har tillsatt en utredning om att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna. Syftet är att höja utbildningarnas och läraryrkets kvalitet, status och attraktivitet. Bakgrunden är bland annat att utbildningarna har få sökande och det är många avhopp från dem. Enligt utredningen är en betydande anledning att många som kommer in på utbildningarna har för dåliga förkunskaper och har därmed svårt att klara studierna. Det finns särskilt bristfälliga kunskaper i svenska.
Före detta statssekreteraren Peter Honeth har haft ett särskilt uppdrag att föreslå åtgärder för att utveckla utbildningarna. Den 3 december 2024 lämnade han över ett betänkande till regeringen.
Ett av de tydligaste förslagen i den är att höja behörighetskravet för att komma in på lärarutbildningarna, vilket innebär att man som lägst behöver ha betyget C i svenska för att komma in på grundlärar- och ämneslärarutbildningarna, i stället för E som är dagens krav. För att komma in på förskollärarutbildningarna föreslås D som krav.
Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet, har läst förslaget.
– Jag kan skönja att vissa kommentarer och input från lärosätena har haft effekt, exempelvis färre examensmål och ett massivt motstånd mot att införa lämplighetsprov på bred front. Det måste jag se som positivt, säger hon.
Vid Lärarhögskolan i Umeå kan man utbilda sig till lärare i förskola och skola, yrkeslärare, studie- och yrkesvägledare, speciallärare och specialpedagog samt vidareutbilda sig. Lärarhögskolan stödjer också utbildningsvetenskaplig forskning.
BildUlrika Bergfors KriströmFör Umeå universitet skulle ett höjt kunskapskrav i svenska innebära att 35 procent av dem som fram till i dag kommit in på ämneslärarprogrammet inte skulle vara behöriga, för grundlärarprogrammet är siffran 41 procent. Vilket stämmer ganska väl överens med hur det ser ut nationellt.
– Att antagningskraven höjs var inte oväntat och det kommer att få konsekvenser. Högre antagningskrav innebär såklart att färre studenter kommer in på utbildningarna och det är mycket möjligt att det kan leda till nedläggningar av lärarutbildning på vissa lärosäten, säger Cathrine Norberg.
I antal huvuden skulle det innebära att 2 000–3 000 färre lärare examineras, sett över hela landet. Men enligt utredningen kommer de höjda kunskapskraven leda till att fler som påbörjar en utbildning faktiskt slutför den.
Det finns en farhåga att minskat antal studenter skulle innebära att lärosäten tappar ekonomiska medel. Men enligt förslaget ska besparingarna återföras till utbildningarna.
Cathrine Norberg, vicerektor vid Umeå universitet.
BildMattias Pettersson– Det är positivt att resurserna inte försvinner utan blir kvar på lärosätena, exempelvis i form av möjlighet till ökad lärarledd undervisning. Det är något som vi har tagit upp i dialog med utredaren, säger Cathrine Norberg.
Förslaget innebär även justeringar av innehållet i utbildningarna, mer fokus läggs på språk, matematik, ämnesstudier och ämnesdidaktik. I linje med det är förslaget att satsa på fortbildning i kognitionsvetenskap, för att öka förståelsen för vad det är som styr elevers inlärning.
Umeå universitet har väldigt framstående kompetens inom kognitionsvetenskap.
Förslaget är att Umeå universitet blir ett av lärosätena som får i uppdrag att anordna kompetensutvecklingsinsatser för lärare som ska undervisa i kognitionsvetenskap inom lärarutbildningarna.
– Umeå universitet har väldigt framstående kompetens inom kognitionsvetenskap. Så det känns både rimligt och bra att förslaget är att vi får ett särskilt uppdrag att bidra med den kompetensutvecklingen även till andra lärarutbildningar, säger Cathrine Norberg.
Men då ämnen läggs till och får större utrymme måste något annat tas bort. Utredningen föreslår att utbildningarna ska ha mindre av teoretiska ämnen och ”abstrakta inslag”, som Peter Honeth uttrycker det. Detta reagerar Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan vid Umeå universitet, på.
Lars-Erik Lauritz, föreståndare för Lärarhögskolan vid Umeå universitet.
– Utbildningarna är redan fullmatade. Utredningen löser den ekvationen genom att föreslå att den utbildningsvetenskapliga kärnan minskar med 15 högskolepoäng. Det innebär bland annat att det uttalade kunskapsmålet om skolans och förskolans värdegrund, med avseende på demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter, utgår, säger Lars-Erik Lauritz.
Vidare föreslås vetenskapsteori och forskningsmetodik ersättas med kunskaper om evidensbaserade undervisningsmetoder och samband mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
– Det är problematiskt, en lärarpraktik av hög kvalitet behöver också bygga på en god teoretisk grund och på en god kunskap om vårt samhälles grundvalar, säger Lars-Erik Lauritz.
Betänkandet lägger stort fokus på samverkan mellan lärosäten, och även kommuner i form av lärcentrum. Syftet är att säkerställa så att lärarutbildningar för olika skolformer, årskurser och ämnen kan ges i hela landet.
– Ett större samarbete mellan utbildningarna har vi själva redan identifierat. I synnerhet har vi universitet i norra Sverige redan påbörjat det arbetet och det kommer vi att fortsätta med, säger Cathrine Norberg.
Det är en tydlig icke önskvärd detaljstyrning, som rimmar illa med den akademiska friheten.
I betänkandet finns ett förslag om minskat antal examensmål. Detta är efterlängtat från flera lärosäten. Men vid Umeå universitet reagerar man på att regeringen har en tendens att styra på detaljnivåer.
– Det är, vilket vi har påtalat under utredningens gång, anmärkningsvärt att vissa metoder för inlärning pekas ut som de enda rätta för inlärning och att en viss metod skrivs in i ett explicit examensmål. Det är en tydlig icke önskvärd detaljstyrning, som rimmar illa med den akademiska friheten, säger Cathrine Norberg.
Betänkandet har alltså lämnats över och är nu ute på remiss fram till den 19 mars.
– Nu behöver en djupare analys av utredningens förslag göras inför ett remissvar, och vi behöver också förbereda oss för de politiska beslut som troligen kommer leda till stora förändringar av våra utbildningar, säger Lars-Erik Lauritz.