NYHET En av nyckelspelarna i immunförsvaret är B-cellerna. Deras uppgift är att producera antikroppar. I en ny avhandling visas hur B-cellerna svarar på infektion med sorkfeber och hur olika delar av immunsystemet samverkar när B-celler bildar immunologiskt minne.
Andy Dernstedt, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap
BildPrivat– Tack vare B-cellernas svar på infektion och vaccination kan vi få ett långvarigt skydd mot svår sjukdom och död när vi exponeras för samma patogen igen. Därför är det intressant att fokusera på dem, säger Andy Dernstedt, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi.
långvarigt skydd mot svår sjukdom
Under Covid-19-pandemin har den allmänna vetskapen om antikroppar skjutit i höjden. I skuggan av de kända antikropparna finns de vita blodkroppar som producerar antikroppar, nämligen B-celler. I sin avhandling undersöker Andy Dernstedt och forskargruppen hen ingår i tre aspekter av mänskliga B-celler; hur B-celler svarar på sorkfeberinfektion, hur olika delar av immunsystemet interagerar när B-celler bildar immunologiskt minne, samt hur vaccination påverkas av behandling som eliminerar B-celler.
Sorkfeber är en virusinfektion som främst förekommer i Västerbottens län. Sjukdomen karaktäriseras av hög feber, huvudvärk, njurpåverkan, samt smärtor i buk och rygg. Tidigare studier har visat att immunsvaret mot infektionen delvis kan kopplas till hur svårt sjukdomsförloppet blir. När forskarna analyserade B-celler från 26 patienter med sorkfeber, fann de att vissa patienter hade ökad andel av en sorts B-celler som tidigare ansetts vara kopplade till långvariga infektioner och skov av autoimmuna sjukdomar. Att dessa B-celler endast påträffas i vissa patienter med sorkfeber tyder på att de är en del av ett robust immunsvar, och inte nödvändigtvis direkt sjukdomsalstrande.
Sorkfebervirus förekommer ofta i blod hos patienter, och forskarna ville undersöka om viruset kan interagera direkt med immunceller. Därför analyserades uttryck av proteiner som sorkfebervirus binder till på B-celler. Forskarna såg att uttrycket av ett av dessa proteiner minskade under pågående infektion och antog att det kunde vara en skyddsmekanism för att förhindra interaktion mellan viruset och B-celler. Vid vidare analyser sågs dock att detta fenomen uppstår när B-celler genomgår den reaktion som krävs för att bilda immunologiskt minne. Man fann även att en ytterligare funktion av nedregleringen av det här proteinet var att det underlättar bortsortering av B-celler som inte håller måttet när det immunologiska minnet bildas.
Vid vissa former av immuncellscancer eller autoimmuna sjukdomar ges B-cellseliminerande behandling. Här ville forskarna undersöka hur patienter svarar på vaccination efter avbruten B-cellseliminering, eftersom B-celler är en avgörande komponent i ett vaccinsvar. De flesta patienterna bildade B-celler som svarade på vaccinet och behöll dessa även en månad efter vaccination. Mängderna av antikroppar i blodet varierade dock kraftigt bland patienterna. En genomgående tendens var att de patienter som utvecklade höga antikroppsnivåer efter en tredje vaccindos redan hade höga nivåer efter andra vaccindosen. Denna observation är viktig för att kunna identifiera patienter som löper ökad risk att drabbas av svår sjukdom till följd av ett svagare vaccinsvar.
– Sammantaget bidrar studierna till ökad förståelse för livscykeln hos mänskliga B-celler, säger Andy Dernstedt.
Studierna genomfördes genom att blodprover togs över tid på sorkfeberpatienter i samband med infektion och uppföljning, respektive vid vaccination samt uppföljning i studien om B-cellseliminerande behandling. Vid studien om hur B-celler bildar immunologiskt minne användes halsmandlar från rutinmässiga operationer vid Norrlands universitetssjukhus. Med dessa prover isolerades immunceller och genomfördes biomedicinska analyser.
Andy Dernstedt är uppvuxen i Furuögrund i norra Västerbotten och har studerat biomedicin i Umeå.
Andy Dernstedt, Institutionen för klinisk mikrobiologi, försvarar fredag 7 oktober, 2022 kl. 9.00 sin avhandling Humana B-cellers livscykel under hälsa och sjukdom. Opponent Mats Bemark, Göteborgs universitet. Huvudhandledare Mattias Forsell.
