NYHET Luftföroreningar under graviditeten kan kopplas till både havandeskapsförgiftning och att barnet föds för tidigt. Däremot tycks föroreningarna inte öka risken för att barnet ska drabbas av astmasjukdom under småbarnsperioden, enligt en avhandling från Umeå universitet.
– I våra studier står det klart att luftföroreningar, exempelvis i form av förhöjda ozonhalter, både kan påverka längden på graviditeten och risken för kvinnan att drabbas av havandeskapsförgiftning. Risken att föda ett tillväxthämmat barn var också lägst bland de kvinnor som bodde i de områden som hade minst luftföroreningar, vilket sammantaget talar för nyttan av att undvika luftföroreningar under graviditeten, säger David Olsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.
Det är känt sedan tidigare att ogynnsamma födelseutfall, exempelvis förtida födsel, är kopplat till ökad sjuklighet genom hela livet. Dessutom kan astma under barndomen leda till en lägre fysisk aktivitet eller ett lägre psykosocialt välbefinnande.
För att undersöka sambanden närmare har David Olsson bland annat studerat luftföroreningshalter och vilka former av ogynnsamma utfall det kan resultera i under graviditeten, men också mer specifikt sambandet mellan luftföroreningshalter under graviditeten eller spädbarnstiden, och förekomsten av astmamedicinering under barndomen.
De viktigaste fynden som David Olsson gör i sitt avhandlingsarbete är att exponering för förhöjda ozonhalter i ett tidigt skede av graviditeten ledde till en ökad risk för barnet att födas i förtid och för att mamman skulle drabbas av havandeskapsförgiftning. Mammor som bodde i ett område med högre avgashalter hade en ökad risk att drabbas av havandeskapsförgiftning, samtidigt som de mammor som bodde i områden med lägst avgashalter hade en minskad risk att föda ett tillväxthämmat barn.
Tidigare studier har även visat att exponering för luftföroreningar under graviditet och spädbarnsperioden kan kopplas till ökad förekomst av astma hos barn. Det är dock något som David Olsson inte ser i sin studie.
– Även om höga halter luftföroreningar har en negativ inverkan, framför allt på den gravida kvinnan, ser vi inga tecken på att de barn som bor i områden med högre avgashalter eller mer trafikerade områden, under graviditeten eller under spädbarnstiden, har en ökad risk att behöva medicineras för astma före sju års ålder, säger David Olsson.
Alla fyra delarbeten i avhandlingen har omfattat gravida kvinnor och barn i Storstockholmsområdet. Den första studien baserades på alla kvinnor i området som var gravida mellan 1988 och 1995. Det andra och tredje delarbetet utgår från alla kvinnor som var gravida mellan augusti 1997 och februari 2006. Det fjärde delarbetet baseras på alla födslar mellan juli 2000 och oktober 2005.
De luftföroreningar som studerades var ozon och kväveoxider, där kväveoxider användes som ett mått på trafikavgaser. Som ett ytterligare mått på trafik studerades det genomsnittliga antalet fordon som passerade hemadressen.
Avhandlingen är publicerad digitalt
David Olsson kommer från Burträsk. Han har en examen i matematisk statistik och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet.
David OlssonTelefon: 070-509 00 16
E-post: david.olsson@envmed.umu.se
Tisdagen den 28 oktober försvarar David Olsson, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Skadliga effekter av luftföroreningsexponering under fosterstadiet och tidigt i livet – med fokus på effekter på havandeskapsförgiftning, förtida födsel och barnastma. (Engelsk titel: Adverse effects of exposure to air pollutants during fetal development and early life – with focus on pre-eclampsia, preterm delivery and childhood asthma). Opponent: Beate Ritz, professor, department of epidemiology, university of California. Huvudhandledare: Bertil Forsberg.
Disputationen äger rum kl. 09.00, Norrlands universitetssjukhus, Betula, 6M.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz