Avgaser från fritidsbåtar sätter spår i Bohusläns skärgård
NYHET
Enligt en ny rapport från Havsmiljöinstitutet påverkar den intensiva fritidsbåtstrafiken i Bohuslän bottensediment, musslor och ostron. Rapporten är unik då det är första gången man undersökt i hur stor omfattning avgaser från fritidsbåtar lagras i bottensediment och vattenlevande organismer. Forskaren Lisa Lundin på Kemiska institutionen vid Umeå universitet har deltagit i arbetet.
Text: Malin Vive/Ingrid Söderbergh
Våra vatten trafikeras av allt större båtar med allt kraftigare motorer.
BildOskar Henriksson/Havsmiljöinstitutet
Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH-föreningar i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst.
– Det finns all anledning att fasa ut bensin- och dieseldrivna båtmotorer, säger Kjell Nordberg, professor i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Få länder har så många registrerade fritidsbåtar per capita som Sverige. Av omkring 850 000 registrerade båtar har de flesta en bensin- eller dieseldriven motor. Bohuskusten hör till båtturisternas favoritmål och den populära huvudfarleden genom Bohusläns skärgård kallas ofta ”havets E6:a”, hårt trafikerad av allt större båtar med allt kraftigare motorer.
– Bara vid Grebbestad är det över 40 000 båtar som passerar under en semestermånad, säger Kjell Nordberg, som har räknat varenda en.
I snart sex års tid har han tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet, Umeå universitet, SGU och Tillväxt norra Bohuslän, studerat och mätt hur de polycykliska aromatiska kolvätena, PAH:er, från båtmotorernas avgaser lagras i musslor, ostron, vatten och bottensediment.
Forskaren Lisa Lundin på Kemiska institutionen vid Umeå universitet har bidragit med alla analyser av PAH-föreingar och utvärdering av resultaten.
Lämnar avtryck i naturen
Nu ligger rapporten klar och den är unik. Frågan om hur turismen i Bohuslän påverkar naturen har diskuterats länge men aldrig förut har föroreningarna mätts upp så strukturerat.
– Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH-föreningar i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst, säger Kjell Nordberg.
Båtmotoravgaser består av en cocktail av cancerogena och giftiga PAH-föreningar, som även innehåller sot, oförbrända oljor, försurande kväveföreningar och koloxid. Ett problem är att svensk skärgård är känsligare än andra farvatten eftersom tidvattenströmmarna är svaga. Med låg vattengenomströmning i innerskärgården ligger föroreningar lättare kvar i sediment, växter och djur.
Samtidigt finns det stora gemensamma ekonomiska intressen i Bohusläns vatten; utöver den populära båtturismen är vattenbruk med mussel- och algodlingar en växande ny ekonomi. Frågan är hur väl de kan samsas.
Fem gånger högre halt i trafikerade områden
Resultatet av teamets forskning visar att halterna av PAH-föreningar i ytsedimenten är fem gånger högre i Grebbestad och Tanumstrand där båttrafiken är tät, än i det intilliggande Sannäs, som är ett Natura-2000-område med väsentligt mindre båttrafik. I de trafiktäta områdena överskrids de gränsvärden som är definierade enligt EU:s vattendirektiv.
Även de musslor och ostron som placerats ut där båttrafiken var som mest intensiv hade kraftigt förhöjda PAH-halter. Skaldjur styrs dock inte av EU:s vattendirektiv utan ligger under Livsmedelsverket, och där håller sig halterna inom gränsvärdet. Därför kan man i de flesta skärgårdsområden räkna med att ostron och blåmusslor inte är hälsofarliga,
Båtturism och vattenbruk har dock förutsättningar att samexistera, så länge man inte odlar och skördar i där båttrafiken är som mest intensiv.
– Även om vi inte ser något alarmerande just nu, finns all anledning att mana till försiktighet med bensin- och dieseldrivna båtmotorer. Vi rekommenderar fortsatt arbete med att sänka halterna av PAH i havet genom till exempel generella hastighetsbegränsningar och stimulans av elmotorer och segling. Det kan också vara bra att tänka på var musselodlingar placeras i framtiden. säger Kjell Nordberg.
Hälsovådliga ämnen i avgaser från fritidsbåtar tas upp av musslor.
BildKjell Nordberg
Om rapporten:
Nordberg, K., Björk, G., Lundin, L., Abrahamsson, K., Josefsson, S., Dahlberg, C., Zar, I: (2022) Fritidsbåtars avgasutsläpp i skärgårdsmiljön. Rapport nr 2022:2, Havsmiljöinstitutet.
Havsmiljöinstitutet har regeringens uppdrag att förmedla kunskap mellan forskare, myndigheter och beslutsfattare. Genom expertförmedling, forskningsöversikter, analyser och synteser bidrar institutet med kunskap och råd för en hållbar förvaltning av havet.