NYHET Under 2017 kommer Umeå universitet att ha ett särskilt fokus på arktisk forskning. Målet är att ytterligare profilera Umeå universitet som ledande arktiskt universitet i Sverige, och skapa förutsättningar för ännu fler viktiga forskningsprojekt. — Vi vill sätta Umeå universitet på kartan när det gäller arktisk forskning. Det är dags att ta en tydligare position och visa att vi kan, säger rektor Hans Adolfsson.
Vid Umeå universitet sker arktisk forskning inom universitetets alla vetenskapsområden: medicin, humaniora, samhällsvetenskap samt teknik och naturvetenskap. Det kan till exempel handla om forskning om urfolk, säkerhet, hav och vatten, infektion, hållbarhet samt klimat.
Bredden och den stora mängden forskare med arktiskt fokus gör det logiskt för Umeå universitet att tydligare inta en ledarposition, menar rektor Hans Adolfsson:
– Vårt geografiska läge, det faktum att vi har Sveriges enda arktiska forskningscentrum med forskning som spänner över alla fakulteter gör att vi är rätt universitet att axla manteln som kunskapskälla.
Inte minst det rådande klimatläget gör det extra aktuellt att som brett universitet med mycket forskning på det arktiska området visa att Umeå universitet kan och vill vara med i den globala debatten.
– Ett viktigt mål med ett sådant här temaarbete är att medvetandegöra för politiker, forskningsfinansiärer och andra att det finns många viktiga problem som vi måste lösa, och som vetenskapen kan ge svar på, säger Hans Adolfsson.
Peter Sköld är föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet, Arcum. Han tar till en historisk metafor när han ska förklara varför arktisk forskning bör vara en bred angelägenhet:
– På 1800-talet tog gruvarbetarna som bekant med sig en kanariefågel ner i gruvan som indikation på hur vådlig luften där nere var. Nu är Arktis världens kanariefågel. Om Arktis inte mår bra – och Arktis mår inte bra – är det dags för världen att agera, ta oss upp ur gruvan, se oss omkring och göra något åt problemet.
– Ett viktigt steg i den processen är att använda vår kunskap och fakta för att synliggöra de risker som finns och de lösningar som vetenskapen har att erbjuda, säger Peter Sköld, som förutom att vara Arcums föreståndare är professor i historia med inriktning mot samisk samhällsutveckling och kultur.
Birgitta Evengård som är professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi menar att klimatdebatten hittills främst har utgått från det geovetenskapliga perspektivet. Men klimatförändringarna påverkar inte bara planeten i sig, utan allt liv på den, inklusive människan.
– Som art påverkas vi i hög utsträckning av klimatförändringarna i Arktis och övriga områden, säger hon.
– Genom att visa på hur Arktis mående påverkar stora delar av vår omvärld, vårt väder, vilka sjukdomar vi riskerar att drabbas av, vår infrastruktur och vårt näringsliv, kan vi gemensamt bidra till ökad förståelse, och på längre sikt ett mer hållbart beteende, säger Birgitta Evengård.
Det arktiska temat kommer att prägla en rad evenemang som universitetet anordnar eller medverkar i under 2017. Pax Nordica, Samiska veckan i Umeå och en internationell arktisk konferens i juni är några av de händelser som än så länge finns med i planeringen.
– Kunskapsnoden i Stockholm den 8 februari blir det första evenemanget med arktisk inriktning som rivstartar fokusåret. Det sker på en arena utanför Umeå dit vi bjuder in olika aktörer som kanske inte tidigare har sett Arktis som ett av universitetets viktiga fokusområden, säger Hans Adolfsson.
Läs mer om Umeå universitets arktiska forskning under umu.se/arktis
Redaktör: Mattias Grundström Mitz