NYHET 6 av 13 ansökningar har beviljats medel för sina arktiska forskningsprojekt.
Under våren har Arktiska forskarskolan haft en utlysning där forskare vid Umeå universitet har kunnat ansöka om finansiering för sina arktiska forskningsprojekt. I mars hade 13 ansökningar kommit in och 6 av dessa ansökningar har nu beviljats medel.
Vi säger grattis till Christian Bigler, Liselotte Eriksson, Malcolm Lillie, Uwe Raffalski, Per Åke Rosvall och Norbert Steigenberger! Läs mer om projekten nedan.
–Vi är väldigt nöjda med antalet sökanden och med spridningen bland ansökningarna.
Arktiska forskarskolans huvudansvariga Linda Lundmark kommenterar resultatet:
–Vi är väldigt nöjda med antalet sökanden och med spridningen bland ansökningarna.
Lundmark berättar att doktoranderna för projekten förväntas vara på plats för start i Forskarskolan under tidig höst. Kick-off för detta planeras under oktober.
–De nya projekten innebär ytterligare perspektiv på hållbar utveckling i Arktis och med 16 doktorander totalt i forskarskolan förväntar jag mig att vi aktivt bidrar till kunskapsutveckling och samhällsdebatt och blir en naturlig samlingspunkt för tvärvetenskap, meddelar Lundmark.
Kumulativa effekter av miljöpåverkan i Arktis – Christian Bigler
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap i samarbete med Várdduo – Centrum för samisk forskning
Den pågående gröna omställningen för att minska utsläpp av växthusgaser och mildra klimatförändringarna har resulterat i ett ökat tryck på mark och naturresurser i norra Sverige. I en ny geopolitisk miljö är målet att säkerställa tillgången på ren energi (t.ex. vind) och viktiga naturresurser (t.ex. skogsbruk, gruvdrift). Resultatet är enorma miljömässiga, samhälleliga och ekonomiska konsekvenser, vilket utmanar de övergripande målen för hållbar utveckling.
Även om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) genomförs före beslut fattas, kvarstår betydande utmaningar om det övergripande samhällets behov av energi och resurser ska balanseras mot kulturella, ekonomiska och sociala behov och rättigheter för lokal- och urfolkssamhällen. Ofta övervägs vissa effekter av ett enskilt, specifikt projekt, men inte de kumulativa effekterna och konsekvenserna av andra tidigare, nuvarande och framtida aktiviteter. En konsekvens av detta är den allt snabbare förlusten av renbetesmark till externa aktörer och utvinningsindustrier.
Detta projekt ska bedöma konsekvenser av dessa kumulativa miljöeffekter på lokal- och urfolkssamhällen. Utöver miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter, kommer också konsekvenser för välbefinnande och hälsa att undersökas. Forskningsfrågorna inkluderar både regionala perspektiv (fallstudier i specifika områden i norra Sverige), men också jämförelser med andra arktiska områden (t.ex. Kanada).
Barn i Arktiska Sverige under 1920- och 1930-talen: Betydelsen av uppväxtvillkor för hälsa och välbefinnande senare i livet – Liselott Eriksson
Enheten för ekonomisk historia
Idag har vi en ojämn geografisk fördelning av resurser som orsakar en skev tillgång till skola, vård och omsorg. I samhället i stort ser vi en växande socioekonomisk ojämlikhet mellan olika grupper där låg inkomst och utbildning ökar risken att drabbas av sjukdom och förtidiga död. Under 1900-talet i stort minskade dock ojämlikheten, för nå sin kulmen på 1980-talet. Med tanke på betydelsen av inkomst och utbildning för hälsa förväntar man sig därför en utjämning när det kommer till hälsa och dödlighet under perioden. Trots detta uppmärksammades stora geografiska skillnader i hälsa och dödlighet under 1980-talet. Delar av Arktiska Sverige hade en 40% högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än vissa regioner i södra Sverige.
En växande litteratur visar att tidiga levnadsförhållanden långt senare i livet påverkar hälsa och dödlighet. Många av de individer i Arktiska Sverige som senare drabbades av överdödlighet på 1980-talet, upplevde fattigdom, sämre utbildningsmöjligheter, etnisk diskriminering och undernäring som barn.
De svåra uppväxtvillkoren föranledde 1929/30 en omfattande socio-medicinsk undersökning av nutrition, hälsa och levnadsförhållanden bland skolbarn i Norr- och Västerbotten. Lena-Maria Nilsson har digitaliserat hela undersökningen (NU-databasen), vilket ger en unik möjligt att studera den historiska hälsan hos den Arktiska befolkningen och hur olika livsvillkor i barndomen påverkar hälsan och dödlighet i vuxen ålder. Detta är även av intresse idag då skillnader mellan barns möjligheter ökat. Projektet kan även belysa hälsoeffekter av historiska Arktiska förhållanden, inte minst nomadskolans kort- och långsiktiga hälsoeffekter.
Arktiska och subarktiska våtmarker: En hotad resurs – Philip Buckland
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Klimatförändringarnas effekter äventyrar integriteten hos våtmarker globalt (Matthiessen et al. 2022). Men i regioner som Arktis är den exakta karaktären av dessa effekter på arv och paleomiljötillgångar fortfarande dåligt förstådd (se Hollesen et al. 2018). Viktigt är Kåresdotter et al. (2021) har tidigare noterat att det finns ett behov av förbättringar i vår förståelse av arktiska våtmarker i allmänhet, och att det också behövs en bedömning av deras sårbarhet för klimatförändringseffekter. En liknande situation finns för arkeologiska platser i Arktis/Sub-Arctic (Hollesen et al. 2018). Att koppla dessa teman är i grunden av stor betydelse med tanke på de nära synergierna i in situ-bevarandet av organiskt arv och naturtillgångar i våtmarkssammanhang.
Hittills har lite eller ingen hänsyn tagits till de sätt på vilka klimatförändringar (eller mänskliga) förändringar påverkar arktiska våtmarker och de arvstillgångar som är inkapslade i dem. Detta är oroande med tanke på att (Hollesen et al. 2019:575) tyder på att det bara i den arktiska regionen finns ~180 000 platser i de nationella kulturarvsdatabaserna. Som sådan finns det ett tydligt behov av forskning om de potentiella effekterna av klimat-och mänskliga inducerade förändringar i arktiska och subarktiska regioner, och för generering av högupplösta data som syftar till att bedöma långsiktiga förändringar av bevarande på plats potentialen i dessa miljöer och hur dessa länkar till klimatförändringar och andra mänskliga effekter.
Mätningar av stratosfäriska och mesosfäriska spårgaser och framtagning av temperaturprofiler, ozonprofiler och UV-strålning över det arktiska området – Uwe Raffalski
Institutionen för fysik
Mikrovågsradiometri är ett kraftfullt verktyg för att igenom fjärranalys studera atmosfärens sammansättning och variation. Vid IRF i Kiruna är KIrunaMikrovågsRAdiometern (KIMRA) i drift sedan 2002 för att övervaka spårgaser O3, CO och O2 i stratosfären och mesosfären dvs. i höjdintervallet mellan 20 och 80 km. Förutom långa oavbrutna tidsserier så öppnar mätningarna också för spännande forskning som har en direkt koppling till hållbarhet genom antropogena effekter på atmosfären. Den direkta kopplingen mellan temperaturhöjningen på jordens yta => kallare stratosfär => förhöjd ozonnedbrytning => högre UV-strålning på jordens yta är bara ett av exemplen som ska studeras i projektet. Just denna koppling är ju av stort vikt speciellt för det arktiska området som då påverkas dubbelt, dels genom temperaturhöjningen pga. klimatförändringen, dels en ökad UV-strålning som den känsliga arktiska floran utsätts för. Bortsett ifrån alla följder för rennäring, turistnäring, och inte minst hälsan för befolkningen i dessa områden.
I detta projekt ska vi utveckla metoder för att få fram stratosfäriska temperaturprofiler, sätta detta i sammanhang med ozonvariationen och UV-strålning, samt söka lämpliga samarbeten med andra aktörer (exempelvis forskning på Abisko Naturvetenskapliga Station) där effekten av dessa variationer kan studeras. Med den forskning som föreslås i denna ansökan så avser vi att koppla ihop effekterna som observeras noggrant på marken med skeenden längre upp i atmosfären.
Hållbar utveckling för arbete som och rekrytering av behöriga lärare i estetiska ämnen i Norra Sverige – Per Åke Rosvall
Institutionen för estetiska ämnen
Det utbildas allmänt för få lärare i Sverige för att täcka framtida behov av behöriga lärare. Situationen beskrivs som särskilt svår för kommuner och skolor i norra Sverige. För mindre skolor kan det dessutom vara ytterligare svårt att skapa attraktiva tjänster i praktiskt/estetiska ämnen så som bild, musik och slöjd eftersom dessa ämnen har litet utrymme i timplanen och sällan fyller hela tjänster. Att arbeta som lärare i praktiskt-estetiska ämnen i kommuner i Norrlands inland kan därför vara synonymt med att arbeta deltid, delade uppdrag (till exempel träslöjdslärare och vaktmästare) eller en tjänst uppdelade på flera olika skolor med stora geografiska avstånd. Genom denna ansökan har vi därför för avsikt att anställa en doktorand för att studera hur lärare i praktiskt estetiska ämnen, rektorer och kommunal förvaltning (utbildningschef eller motsvarande) resonerar kring förutsättningarna för hållbararbetsmiljö som lärare i dessa ämnen och möjligheterna kring hållbar rekrytering i ett urval av kommuner i Norrlands inland. Ett urval av kommuner eftersom Norrlands kommuners möjligheter och hinder ofta beskrivs som gemensamma medan tidigare studier visat att förutsättningarna för kommunerna kan skilja sig mycket åt. Genom att studera flera kommuner kan variation beskrivas och hur den eventuellt kan förstås.
Kvinnliga entreprenörer i den arktiska miljön – Norbert Steigenberger
Handelshögskolan
Med detta doktorandprojekt vill vi bygga bättre kunskap om hur kvinnliga entreprenörer på den arktiska landsbygden upplever och löser resursbegränsningar. Inom entreprenörskapsforskningen och praktiken är det välkänt att manliga entreprenörer får mer finansiering och stöd än kvinnliga entreprenörer, och man har uppmärksammat hur stödinstitutioner kan hjälpa kvinnliga entreprenörer. Vi vet dock nästan ingenting om huruvida och hur kvinnliga företagare upplever dessa problem även på platser där stödinstitutioner, såsom vetenskapsparker eller inkubatorer, inte är tillgängliga och stödet främst kommer från lokalsamhället. Målet med detta doktorandprojekt är att bygga upp denna kunskap. Projektet bygger på kvalitativa metoder (fallstudier).