NYHET Arkitekthögskolan vid Umeå universitet får tillbaka rätten att utbilda blivande forskare. Ett tydligt fokus i forskarutbildningen blir hållbar utveckling och klimatanpassning. Arkitekthögskolan ligger redan i startgroparna för att rekrytera doktorander till olika forskningsprojekt.
Arkitekthögskolan får återigen rätt att bedriva forskarutbildning. I ett första steg ska fyra doktorander rekryteras till olika forskningsprojekt.
BildJohan Gunséus– Vi startar doktorandprogrammet med fyra tjänster, vilket känns bra, säger Cornelia Redeker, prefekt vid Arkitekthögskolan. Men efterfrågan, även från kollegor inom skolan som hittills inte haft möjlighet att ansöka om doktorandtjänst, överstiger vida det antalet. Det är en utmaning och ett sätt att möta den är att skapa format som möjliggör mer produktiva kopplingar mellan forskning och utbildning. Vi undersöker även möjligheterna till delade doktorandtjänster genom Företagsforskarskolan och Genusforskarskolan.
Cornelia Redeker, prefekt, Arkitekthögskolan.
Bild[Fotograf saknas]Arkitektur har tidigare varit ett forskarutbildningsämne vid Umeå universitet. De första doktoranderna antogs 2013. Men, när Universitetskanslersämbetet 2018 granskade doktorandutbildningen ansågs den brista i kvalitet, tydlighet och strategi och som en konsekvens av kritiken avvecklades den.
Sedan dess har betydande förändringar skett vid Arkitekthögskolan när det gäller ledningsstruktur, forsknings- och handledningskompetens. De senaste åren har strategiska rekryteringar av ett antal forskningsmeriterade lärare gjorts. Det har lagt grunden för en stabil forskningsmiljö som i dag inkluderar tre professorer och sju universitetslektorer som forskar inom alltifrån stadsplanering och hållbart byggande till digital innovation.
– De senaste årens utveckling vid Arkitekthögskolan har varit fantastisk och fakulteten är mycket stolt över att vi nu kan återuppta forskarutbildningen i arkitektur säger Mikael Elofsson, dekan vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Mikael Elofsson.
BildMattias PetterssonDen nya ledningen har därför ansökt om att Arkitekthögskolan ska få tillbaka rätten att utbilda doktorander, vilket fakultetsnämnden gett sitt stöd till och Umeå universitets rektor sagt ja till i ett beslut den 9 februari i år.
Hur känns det att få börja med forskarutbildning på Arkitekthögskolan igen?
– Underbart, vi är mycket glada över att få utöka vår forskningsmiljö med ett doktorandprogram, säger Cornelia Redeker. Att det sker ”igen” är egentligen inte relevant, eftersom ingen av oss var involverad i den tidigare forskarutbildningen.
Arkitektur är i sig ett praktikbaserat yrke och en praktikbaserad utbildning, säger hon vidare. Att integrera arkitektoniska designmetoder i ett vetenskapligt ramverk har därför en enorm potential för att möta de utmaningar som den byggda miljön i stort står inför i dag.
Vi är mycket glada över att få utöka vår forskningsmiljö med ett doktorandprogram
Vilket gap inom forskarutbildningen i arkitektur i Sverige kommer den nya utbildningen att fylla?
– Det handlar inte så mycket om att fylla ett tomrum, utan om att stärka vår egen forskningsmiljö, säger Cornelia Redeker. De kommande utlysningarna kommer att fokusera på en rad olika ämnen, från klimatanpassning av den byggda miljön för det specifika sammanhanget i norra Sverige, till infrastrukturer för vård och modeller för inkludering, samt utveckling av byggmaterial med stöd av digitala verktyg. Den kommer även att innehålla en öppen utlysning där vi ser fram emot att ta emot förslag.
Berätta mer om inriktningen på hållbar utveckling och klimatanpassning?
– FN:s mål för hållbar utveckling, och naturligtvis SDG 11 Hållbara städer och samhällen, ligger till grund för alla våra forskningsområden på Arkitekthögskolan, säger Cornelia Redeker. Den hastighet med vilken klimatförändringarna påverkar oss både globalt och regionalt skapar en brådskande situation, där den byggda miljön har en enorm kapacitet att bidra till förändring. Våra doktorander kommer att ta sig an olika modeller för förändring, tekniskt, socioekologiskt och naturligtvis ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla våra forskningsområden tar ett multiskalärt perspektiv med utgångspunkt från byggnadsskalan. Detta kan innebära att expandera till grannskapet, staden och regionen samt att zooma in igen på byggnadsmaterialens prestanda.
Arkitekthögskolan kommer också att samarbeta med Designhögskolan och Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, samt med Arts Campus och UmArts. Doktoranderna kommer även att engagera sig i partnernätverk i den akademiska världen, men även den privata och offentliga sektorn.
– Akademiskt är vi en del av ResArc, doktorandnätverket för de svenska arkitektskolorna tillsammans med SLU Landskap, men vi undersöker också möjligheterna till utbyte med Nordic Baltic Architecture Academy och andra i vårt omfattande internationella nätverk. Regionalt är vi en partner i den nordiska hubben New European Bauhaus som för närvarande är under uppbyggnad, berättar Cornelia Redeker.
