Arbetsterapeutisk bedömning och insatser i skolmiljö – ett nytt verksamhetsområde?
NYHET
Skolbarn med lättare och osynliga funktionshinder faller ofta mellan stolarna och blir utan hjälp när resurser i skolan prioriteras. En ny bedömningsmetod, Skol-AMPS, kan användas för att identifiera dessa barn, enligt den avhandling som Michaela Munkholm försvarar vid Umeå universitet 16 december.
I Västerbottens-Kuriren lördagen den 27 november kunde vi läsa om Lina som har svårt att koncentrera sig i skolan. Lina fick en del extra stöd men det var ingen som undersökte varför hon hade svårigheter, eller det allra viktigaste: konsekvenserna.
I sitt avhandlingsarbete har Michaela Munkholm undersökt om en ny bedömningsmetod (Skol-AMPS) är tillförlitlig och användbar för att identifiera barn med funktionshinder som har problem att utföra de skoluppgifter som de vill, behöver eller förväntas kunna utföra för att vara delaktiga under sin skoldag.
Resultaten visar att Skol-AMPS kan användas med god tillförlitlighet för att bedöma barns utförande av skoluppgifter. Resultatet visar också att bedömningen med Skol-AMPS klart kan påvisa konsekvenser av lätta och osynliga funktionshinder samt att dessa barn faktiskt uppvisar nedsatt förmåga när de praktiskt utför sina uppgifter i klassrumsmiljö. Det betyder att arbetsterapeuter kan använda bedömningsresultatet för att tillsammans med lärare och föräldrar planera mål och åtgärder som resulterar i att barnet kan utföra sina uppgifter effektivare, självständigare och med mindre ansträngning.
I Sverige är det tyvärr ovanligt med arbetsterapeuter knutna till elevhälsan, men i Umeå har ett första försök utifrån metoden testats med positiva resultat. De effektivaste åtgärderna implementeras direkt i den miljö där svårigheter uppstår för att kompensera för barnets svårigheter, och därigenom kan barnets skoldag underlättas. En arbetsterapeutisk bedömning kan bidra med att tidigt identifiera barn som har svårt att engagera sig i aktiviteter eller utföra skoluppgifter. Det kan handla om koncentrationssvårigheter, motorisk oro och/eller svårigheter att följa instruktioner och att planera sitt skolarbete för att få det färdigt i tid.
Ett annat intressant resultat visar att även om barnet får specialpedagogiska insatser påverkas inte dess ”görande” – att praktiskt utföra sina skoluppgifter. Det är viktigt att poängtera att arbetsterapeutens insatser inte ersätter de specialpedagogiska insatserna, utan kompletterar dem. De arbetsterapeutiska insatserna är inte direkt kopplade till skolans kunskapsmål, men ger förutsättningar för barnet att kunna göra vad de behöver för att lyckas nå dessa mål.
Torsdag 16 december försvarar Michaela Munkholm, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bedömning av kvalitén i utförandet av skoluppgifter i klassrummet: Reliabilitet och validitet av Skol-AMPS (engelsk titel: Eqvaluation of occupational performance in school settings: Reliability and validity of the School AMPS). Disputationen äger rum klockan 10.00 i Vårdvetarhusets aula. Fakultetsopponent är docent Curt Hagquist, Karlstads universitet.