Arbetsmarknadens effekter på barnafödande och fertilitet
NYHET
I sin avhandling "Fertility, childcare and labour market: dynamics in time and space" utforskar Elena Kotyrlo, Handelshögskolan vid Umeå universitet, mekanismer som förklarar hur arbetsmarknaden är kopplad till barnafödande och fertilitet i Sverige.
Text: Elin Andersson
Avhandlingen undersöker tre mekanismer som antingen kan stärkas eller försvagas av familje- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som stödjer och främjar jämställdhet mellan könen.
– Den första mekanismen jag har undersökt är sociala interaktioner. Till exempel så kan andra föräldrar potentiellt påverka beslutet att skaffa barn, genom att dela liknande intressen och ge emotionellt stöd. Den andra mekanismen jag har undersökt är hur beslutet att skaffa barn är beroende av hur personer ser på sin inkomst i förhållande till den inkomst de en dag vill uppnå. För det tredje har jag undersökt hur mobilitet och pendling kan bidra till att man hittar en partner och bildar familj, säger Elena Kotyrlo.
– Min forskning bidrar också till ökad kunskap om hur inkomst påverkar fertilitet på lång och kort sikt. Tidigare studier har argumenterat för att rikare familjer tenderar att investera mer i barnens utbildning än fattigare familjer. Å andra sidan har en familj med större inkomst råd att skaffa fler barn, och mina resultat tyder på att denna senare effekt dominerar.
Elena Kotyrlo har också undersökt hur mobilitet och pendling påverkar fertilitet.
– Jag argumenterar för att en ökad mobilitet leder till fler informationsutbyten mellan människor, vilket i sin tur påverkar livsval och familjemönster. Rörlighet på arbetsmarknaden kan både skynda på eller försena möjligheten att träffa en partner och skaffa barn. Jag kan se att den genomsnittliga pendlande kvinnan får barn senare än den som inte pendlar. Att tiden på arbetet när pendlingstiden är inkluderad blir längre kan vara en orsak till detta.
Tillsammans med sina kollegor Magnus Wikström och Niklas Hanes ha Elena Kotyrlo utvrderat effekterna av svenska barnomsorgsreformer som infördes 2001-2002. Reformerna ökade tillgängligheten till förskola.
– Vi kan se att infödda svenska mödrar med barn i åldrarna 2-5 år ökade sina inkomster och sitt deltagande på arbetsmarknaden efter att reformerna införts. Samma effekt kunde inte ses hos mödrar som invandrat till Sverige.
