Är samverkan den universella lösningen för ungdomars psykiska hälsa?

Artikeln i tidskriften "BMC Health Services Research" är en del av ett större forskningsprojekt som analyserar hur stöd och behandling vid psykisk ohälsa hos unga kan integreras i ungdomsmottagningarnas verksamhet. Projektet är finansierat av FORTE och Folkhälsomyndigheten och genomfört av Institutionen för epidemiologi och global hälsa, i samarbete med Institutionen för omvårdnad och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

Samverkan - nyckeln till ungdomars psykiska välmående?

Inom offentlig sektor investeras stora resurser på samverkan. Tilltron är hög att problem av såväl ekonomisk, politisk, organisatorisk, social som av psykologisk art helt eller delvis ska lösas genom samverkan. I statens offentliga utredningar, i myndigheters rekommendationer och policys samt i regionala och lokala skrivelser lyfts samverkan ofta fram som såväl målet som medlet. Kännetecknande för det hälsosystem som har ansvar för detta område, är att det ofta involverar många olika välfärdsorganisationer, därtill med olika huvudmän.

- Artikeln utgår från att samverkan ofta lyfts fram som en lösning på många problem som finns inom vård och omsorg för ungas med psykisk hälsa, berättar Linda Richter Sundberg.

Linda Richter Sundberg, Institutionen för psykologi, är en av forskarna bakom studien.

Central roll för samverkan inom ungdomshälsa

I den här studien har forskarna velat förstå vilken funktion samverkan har för ungas tillgång till stöd och vård för psykisk hälsa. Studiens målsättning har varit att kartlägga vilka aktörer som involveras kring ungas psykiska hälsa och hur denna typ av samverkan i praktiken går till. Forskarna har också velat identifiera hinder och utvecklingsområden för samverkan som finns. 

- Det är viktigt eftersom vård och omsorg lägger ner mycket tid och resurser på samverkan och för att samverkan ofta används som ett svar på de brister som finns inom hälsosystemet för ungas psykiska hälsa, förklarar Linda vidare.

Djupintervjuer har genomförts med 42 personer som samtliga arbetat med ungas psykiska hälsa i roller som barnmorskor, psykologer, läkare, kuratorer, socialsekreterare, ungdomsledare och chefer inom tre olika regioner i Sverige. De har varit verksamma på Ungdomsmottagningar, inom Ungdoms- eller Vuxenpsykiatri, Elevhälsa, Socialtjänsten eller inom föreningslivet. Intervjuerna är analyserade med reflexiv tematisk metodik.

- Resultaten visar att samverkan är mycket viktigt för att stärka och förbättra stödet till unga med psykisk ohälsa. Samverkan sker inte bara med hälso- och sjukvård och socialtjänst utan kan också involvera andra platser där unga spenderar tid, exvis på ungdomsgårdar eller kulturföreningar. Så samverkan äger ofta rum på olika nivåer inom hälsosystemet för ungas psykiska hälsa. Samverkan fyller också många olika syften och har inte bara ungdomarnas hälsa i fokus. Samverkan fyller också funktioner för själva organisationerna och för de professionella som verkar i dem, såsom att kompensera för resursbrister eller för att synliggöra och kommunicera brister i stödet till unga. Studien visar också på några av de faktorer som bidrar till att samverkan fungerar bättre eller sämre, berättar Linda.

Utmaningar och hinder för effektiv samverkan

För ungdomarna har samverkan kunnat innebära att hälsosystemet blivit mer synligt och lättare att manövrera samt att samverkan ibland har kunnat leda till att de erhållit insatser snabbare eller att de kunnat få hjälp med flera problem samtidigt.

Många utmaningar lyftes också bland intervjusvaren. Såväl personal inom den specialiserade psykiatrin som övriga aktörer lyfte fram svårigheten att få med psykiatrin i samverkan. Utan närvaron av den specialiserade psykiatrin upplevde samtliga parter att samverkan haltar eller ibland tappar sitt syfte.

Risker med överdriven tilltro till samverkan

Ett intressant perspektiv som lyftes av deltagarna var att det kan bli för mycket samverkan. 

- För mycket samverkan kan innebära att personal inom vård och omsorg tappar bort helhetsfokuset på den unge och istället förflyttar fokus mot organisatoriska och professionella perspektiv. Samverkansprocesser kan också riskera bidra till att samtalen ”går över huvudet” på den unge och den unge blir mindre delaktig.

För mycket samverkan kan innebära att personal tappar bort helhetsfokuset på den unge.

Det sågs också som ett problem när känsliga aspekter av ungdomarnas liv diskuteras och sprids i en vidare krets. Den allvarliga konsekvensen kan då bli att ungdomens tillit och rätten till konfidentialitet går förlorad.

Behov av balans mellan samverkan och andra värden

Slutsatsen från studien är att samverkan kommer i många former och fyller många funktioner inom hälsosystemet för ungas psykiska hälsa. Det finns risker med att sätta för hög tilltro till samverkans funktion som problemlösare och att samverkan ibland krockar med andra centrala värden. Samverkan kommer inte kompensera för det resursunderskott som hälsosystemet för ungas psykiska hälsa otvetydigt brottas med.

Studien ingår i ett större projekt som handlar om hur hälsosystemet svarar upp mot ungas behov av stöd för sin psykiska hälsa. I det större projektet har forskarna haft ett särskilt fokus på Ungdomsmottagningarnas roll för ungas psykiska hälsa, vilka även utgjort en central aktör i denna studie. Under arbetet med det större projektet växte behovet till att göra denna studie om samverkan fram. Många av aktörerna som intervjuades, kring andra frågor i projektet, återkom till samverkansfrågan.

- Vi hoppas att studien kan bidra till en mer nyanserad bild av vad samverkan är idag och vad samverkan realistiskt kan bidra med. Det blev tydligt i vår studie att det finns potential för att stärka samverkan men att samverkan inte är en universallösning på problemet med ett underresurssatt hälsosystem för ungas psykiska hälsa.