Är fröken lik sin fröken?

Lina Varg.

BildMattias Pettersson

De tre delstudier som ingår i Lina Vargs avhandling undersöker lärares syn på och genomförande av NO-undervisning på mellanstadiet. Mellanstadiet ansågs utgöra ett intressant forskningsområde i behov av ny kunskap då det delvis har varit bortglömt i forsknings- och utvecklingsinsatser.

Genom lärarintervjuer, lektionsobservationer, samt jämförelse av planeringsdokument och kursplaner bidrar avhandlingen till ökad kunskap och förståelse av mellanstadiets NO-undervisning. 

– Jag har arbetat som högstadielärare i många år och funderat över hur undervisningen i NO på mellanstadiet ser ut, eftersom vi haft mycket lite samarbete. När jag letade forskning om mellanstadiets NO insåg jag att det var ganska ovanligt med studier som fokuserade på mellanåren, säger Lina Varg.

Det viktigaste resultatet i avhandlingen är att delstudierna tyder på att mellanstadielärare har antagit den akademiska, faktabaserade undervisningstraditionen och det utgör en utmaning för en uppdaterad NO-undervisning med syfte att rusta elever för framtidens samhälle.

Oväntade resultat

Sammanläggningsavhandlingen innehåller fyra artiklar med olika perspektiv på mellanstadiets NO. Artikel I visar bland annat att mellanstadielärare uppskattar det NO-ämnenas praktiska inslag, samtidigt som de upplever en stress både vad gäller material till praktiskt arbete och det omfattande centrala innehållet i NO-ämnenas kursplaner. Resultaten tyder på att lärarna lade stort fokus på naturvetenskapligt faktainnehåll, även om de uttryckte en stark önskan om att vara inspirerande i NO-klassrummet.

– Lärarna hade en stor respekt för naturvetenskap som faktabank. Jag trodde att de skulle vara mer intresserade av att elever fick uppleva och lära sig mer praktiskt och genom att vara ute i naturen, men lärarna gav snarare uttryck för ett förhållningssätt som utgår ifrån den akademiska, faktabaserade undervisningstraditionen, säger Lina Varg.

I den fördjupande fallstudie som utgjorde underlag för artikel II och III undersöktes en lärares NO-undervisning i årskurs 6 genom intervjuer, analys av planeringsdokument och klassrumsobservationer. Resultaten visar på svårigheter att omvandla delar av kursplanerna till faktisk undervisning. Störst utmaning utgjorde de delar som handlar om elevers förmåga att kritiskt granska och diskutera naturvetenskapligt innehåll. Elevers lärande av termer och begrepp prioriterades i den observerade NO-undervisningen, vilket begränsade deras möjligheter att delta i dialog och samkonstruktion av naturvetenskap.

– Jag blev överraskad av resultaten helt enkelt därför att jag upplevde undervisningen som varierad under mina observationer. När analysen visade att det var samma bild av naturvetenskap som kommunicerades men på olika sätt insåg jag att de metoder man som lärare lägger så mycket tid på att variera kanske inte spelar lika stor roll för elevers lärande som synen på syftet med undervisningen. Alltså, varför ska eleverna lära sig detta?, säger Lina Varg.

Ja, fröken är lik sin fröken

I den sista artikeln rapporteras resultat från ett praktiknära forsknings- och utvecklingsprojekt där lärare från mellan- och högstadiet samarbetade omkring NO-undervisningens syften och genomförande. Resultaten visar att lärarnas samarbete fungerade väl och upplevdes viktigt, samtidigt som lärarna verkade ovana vid att diskutera den didaktiska frågan om varför ett visst ämnesinnehåll ska undervisas i NO. Återigen verkar det leda till att fokus hamnar på faktainnehåll och detta är precis den undervisningstradition som dominerat NO-undervisningen under lång tid. Därmed verkar det som att fröken till viss del är lik sin fröken, då mellanstadielärare har antagit deras högstadielärares förhållningssätt i NO.

Lina Varg är utbildad gymnasielärare i biologi och kemi och växte upp i Skellefteå.